Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN
(rynkar Ögonbrynen, men låtsar ej observera
tillrättavisningen utan fortfar nådigt).
Vi vilja ej heller veta af några namn — endast
själfva händelserna.
ALLA.
Berätta!
TORBEN OA’E.
Jag — kan inte. (Alla skratta åt hans förlägenhet.)
KRISTIAN,
Så den syndaren vrider sig under bördan af det
onda han gjort! Bemanna dig, riddare, du behöfver
ej blygas öfver din tur, jag har sjalf mer än en gång
afundats dig den! (Som i förbigående.) Till och med
Dyveke var ej känslolös för dina sköna ögon — och
man sade att hon ej heller var dig så Jikgiltig.
TORBEN OXE
(rycker till, ser forskande på kungen).
Hvem af alla de riddersmän, som finnas här, skulle
ej ha varit fulla af beundran för hennes skönhet!
KRISTIAN.
Rätt så, riddar Torben, en trogen undersåte
försummar aldrig ett tillfälle att lägga sina undersåtliga
känslor i dagen — i synnerhet ej ett så skönt tillfälle
som Dyveke, (Slär honom pä axeln.) Man säger också,
att du ej gjort henne någon hemlighet af den beundran,
du hyste för henne. Är det sant?
TORBEN ONE,
Jag vågar väl hoppas, att Eders Nåde inga tvifvel
hyser på min trohet.
KRISTIAN.
Det vågar du, riddar Torben, — Jag hyser ej
dét ringaste tvifvel, och har jag också gjort det, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
