Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristian (med hån).
Behagar då Eders Högvördighet befalla de två
bisparna att åter uppstå ur sina grafvar ?! (Slår handen
i bordet.) Guds död, Didrik! Du far med falskhet
emot migl Du har med afsikt gifvit din konung
orätta råd!
DIDRIK.
Jag ?1 — Jag har ju endast utfört dina
befallningar, herre!
KRISTIAN.
Befallningar, som du själf öfvertalt mig til! att
gifva dig!
DIDRIK,
Du är kungen; ingen kan bjuda din vilja. Fattade
jag dina beslut? Nej, herre. Men jag gissade dina
önskningar och sade ja till dem, det var allt livad jag
gjorde.
kristian (föraktligt).
Lycksökare!
DIDRIK.
Din lycka var det jag sökte,
KRISTIAN.
Min lycka?! — Du ville ha mina fiender ur vägen
för att komma åt deras feta prebenden, det var saken.
Och nu, när du kommit dig upp och fått makt, nu vill
du främst af allt använda den för att göra dig fri från
mig, — för att ej få dela de andras öde. Det är du
som skaffat hit den nuntien, Didrik. Du är slug du!
Men den finnes, som är ännu slugare!
DIDRIK.
Herre — jag försäkrar —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
