- Project Runeberg -  Målaren Pehr Hörbergs Lewernes-Beskrifning /
xlvi

(1817) [MARC] [MARC] Author: Pehr Hörberg With: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

X.vi

De skola sannolikt ej stänga ur sitt sällskap den
ödmjuka lärjungen, som blott beg gär en plats wid deras
fötter; och liksom Sokrates yttrar i sttt Afskedstal,
att han ej kunde tänka sig en större glädje, än att
suart på de Saliges öar få samtala med Orpheus och
Linus och Ajax Telamoniden och andra skuggor af de
höga själar, som före honom af otack belönta lemnat
jorden, så föreställa wi oss gerna, att den anspräkslösa
filfwerhåriga gubben, för hwilken grannarnes titel af
Bondmålarn syntes tillräckligt hedrande, nu
föryngrad kringwandrar i lärorika samtal med de män,
hwilkas idealsköna konstfullkomlighet hans timliga
willkor nekade honom att hinna, ja, hwilkas arbeten han,
till större delen, här i lifwet ej fick den fröjden att
betrakta. De weta, att han ej blef född i Hesperiens
lundar, ej uppammad i någon fostrande konstnärsskola,
att lyckan ej gynnade honom med lotten af
Correggios kärlek och huslighet; de weta, att han omsider
wid den tidpunkt, då äntligen den så länge
återhållna långtningen efter Stockholm och Ehrenstrahl —
för honom Rom och Raphael! — fick tillfredsställas,
och då en period af egentligt konstnärslif syntes gå
honom till mötes, redan uppnått de år, då äfwen en
utmärktare grad af bildning, än den han inom
Swerige kunde winna, icke förmår uppfriska den försia,
domnade, spänstigheten i känsla och fantasi. Detta
poetiska skimmer, som i den tidigare ungdomen likt
ett ätheriskt doft hwilar öfwer tingen, bibehåller sig
blott för Konstens mest gynnade barn, dem hon
unnar att föra ett lif, som är rikt på personligt
sköna förhållanden; i bondkojan, dit han snart måste
återwända, wid lian och plogen, bland menniskor som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 28 01:23:54 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phorberg/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free