Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
" Han skapar alltid ej, den eld som flammar,
Om ögonblicket skänker den gehalt.
Den stränga konsten blott fulländning ammar ,
Och bildar lugnt en blifvande gestalt,
Der hon yt FA former sammantränger
Ett dif, som evighet med skönhet mänger.
Så tindrar Phosphoros ur lagerskogen,
Hans väg bebådad var af blixtars dans, –
Men nu är morgonrodnans timma mogen,
Och Svithiods ekar famnas af dess glans;
Bland fjällen ock är Konstens gudom trogen,
Med Nordens blomster fylles sångens krans,
’ Med sköld och lans dess vigda hjeltar ljunga,
Och Odins fält af deras härskri gunga.
Ej längre skall det Svenska snillet träla
I kedjor, hyrda från en barnslig tid,
Naturens eld skall konstens dikt hesjäla,
. Och evigheten stämpla lifvets strid;
Från solen . blott skall Japetiden stjäla,
Och sjelf sin fackla tända opp dervid:
Den bleka månan skys af kraftens söner,
Och drifna blomman ej var tinning kröner.
Förgäfves Medelmåttåns hydra hväser,
Det tomma jollrets sommardag förgår,
Förgäfves ettret från den skrämda fräser,
Ty döden väpnad till dess möte står.
I Tidens bok med ljusnadt öga läser
Den flydda Sångmön, och från himlen går:
’ Dess stjernbesådda drägt i vinden svallar,
Och närmad klang från silfverbarpan: skallar.
eden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
