Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Tritoner samla sig kring Aphrodite; AE
Som af en rörlig kedja står begränsad.
Ifrån ett bördigt berg, der drufvan blodfull
På stammen nickar, Dionysos skyndar,
Af fantasiens, lågor tärd och rusig,
"Till Gudars hem, – och lik den unga konstnärn,
Som teckna vill ett yppigt landskapsstycke, .
Förloras i den syn, som hastigt ljusnar,
Och stammar Cypris” namn och glömmer orden:
Dock, hvad han sett, med penseln vill han härma;
Men minnets tafla mattas, och hans öga
Ifrån den brännpunkt, der det återhvilar,
Af eldens ämne fylls, och snart förblindas.
At Zeus ger Hebe fram den fyllda bägarn;
Men nektarn värmer ej de nötta sinnen,
Och Hebes smil, blott lånt af Aphrodite,
Ej kallar fram passionens djerfva längtan.
Ur molnen, der hans thordön ej mer skallar;
Hans klarhet, lik en gryning, helsar verlden.
Han skådar kring, och mulna verldar tändas,
Och af hans glorier stänks den blåa dömen,
" Hvars spridda lampor tyna bort och slockna
Så gömd i majestätets kraft Kronion
Det lof, hans dotter får, förstulet njuter; –
Och lifvets sprittning ilar i hans nerver,
Och fyller dem med återströmmad lifsluft.
Och nu då Hebe räcka vill pokalen,
Han skalkas vid dess sköte och föryngras.
Athene missnöjd med sin vishet, tadlar
Den dyrkan, man ät Cypris ensam belgar.
Den harmsna Here anar och försmädar,
Och ser i Cypris” bildning ej en regel;
Och Momos af den nakna prakt förargas,
Som blottar sig för dagen och förirgllar.
B ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>