Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
44
Hen älska någon, innan vi tilltrd er förmågan att äl
ska alla. Här är ej rum att vederlägga en afgrunds-
sats, som kan verka blott på tomma förstånd och för-
torrkade hjertan. Men om de voro conseqventa, så
borde de mörda ’sig i nästa ögonblick; ty ingenting
borde synas dem mer egoistiskt, än att existera på
ett bestämdt sätt, att vara det eller det individuum
och icke en menniska i allmänhet. = ’
Den Författare vi nu vilja bedömma, har rigtigt
bestämt meningen af ett patriotiskt tänkesätt: ”Före.
satsen att för sitt fädernesland’ allt våga och allt för-
saka.” Men denna försakelse är lika skild från omen-
niskors liknöjdhet, som från svaghetens smidiga sy-
stem och trälars qvinliga jemmer. Resignationen är
en dotter af kraften, och då den, senare behöfs till
värn, när ett trotsigt Öde hotar en fri och manlig
nation, är den löna en tröst för det kämpande mo-
det, en känsla af eget sjelfbestånd, och en förfrisk-
ning som stålsätter till nya bragder. Till alla snil.
len, som förtjena detta namn, talar oupphörligt en
inre röst, lik en stämma ur stora förfäders grifthvalf:
Det var en tid, då ännu gafs huslig andakt och offen«
telig dygd, mandom och nit för värdiga ändamål;
förenen er, Filosofer och Statsmän, Skalder och I,
som: idken den afundsvärda konst att uppteckna mensk.
lighetens öden, till förintande af Nyttans jernålder! –
Vi hafva sett, och se med frätande harm, hvad de
beprisade sockersöta familjdygderna förmått, denna vek-
het, ljumhet och tålighet, vacklande redskap i feghe-
tens hand. Staterna hafva ställt dem vid sina embe.
ten, sina skolor och landamären; de glittrade i sol.
skensvädret, men bortfläktade som agnor, när Herrans
stormvind kom att rensa verlden, Snillet är jordens
salt: det måste ej mista denna egenskap. Det måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
