Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
borda sin absoluta cirkelban, — föddes med menni-
skan i Indien, och har till våra dagar bibehållit sig
der. En bimmelsk tröstarinna, vårdar hon sig ännu
lika ömt om detta oskuldsfulla, åt en blodsugande
köpmansregering uppoffrade folk, som hon förr i mild
och fromt sig beskådande vällust tände Braminernes
’andakt under Gangens palmer, eller söng bland lufti-
ga Bajaderer i de med solen: beslägtade Rajarnes sa-
lar. Ganska genialisk är Hr Ast’s anmärkning här-
Vg ”denna mensklighetens religiösa bildning har na-
”turligtvis sitt hemvist i den del af vår jord, som
”sjelf betecknar den omedelbara öfvergången ur Sol.
”sysetemets lif till Jordens enskilta, således i Orien-
”ten” (s. 5.) Men då det indiska lifvet, den först-
födda poesien, mäste genom Grekland, såsom en me-
delpunkt, närma sig till Occidenten, för att äfven
ur aftonens och vildhetens gebiet framlocka någon
berusande efterklang: så synes, att den grekiska säån-
«gen, såsom lägre. potenz, måste falla närmare till änd-
ligheten och individualiteten, bli på längden ensamt
formal och plastisk. Detta tycks Hi A. antydt så-
lunda: ”Naturen och Verlden är icke för Indianen,
”som för Greken, ett fritt rörligt af sitt lif betaget
”djur, utan en blomma, ett af känsla och sinne Jlif-
”vadt väsende i ren objektivitet; ty hos plantan sam-
”mansmälta natur och kärlek med hvarandra, men
”hos djuret åter lösrycker sig det organiska lifvet
”och framställer en egen bildad individuell natur.”
(S. 7.) Således, — en slutföljd som Förf. ej synes så
alldeles evident ha insett, eller åtminstone glömt, —
ehuru ”den grekiska verldens väsende och form var
» ”harmoni mellan Religion och Filosofi,” (s. 7.) skulle
dess religtonspoesi snart öfvergår till en blott i for-
men tjusande myrholögi utan djup och känsla, och
slutligen, när behofvet af en ideell verldsrevolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
