Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Vid blomsterkrönta floder
Amorer utan båga ;
Och fackla sig i ringdans glättigt svängde;
, Och herden satt som broder ;
Hos Nymfen: svar och fråga
De fNistrande med smek och kyssar mängde,
Dem kärligt de förlängde,
Naturen flickan följde,
Och friska rosors slöja
Ej bar, men fritt sig höja
, Lät barmens späda frukter obehöljde :-
I bäcken eller källan
Med henne friarn skalkades ej sällan:
Du tillslöt först, o Ära,
Den rena glädjens källa,
Och böd dess läskning älskarns tröst ej följa,
Du böd den grymma lära z
För sköna ögon gälla,
Att deras glans för andras blickar dölja;
Strängt böd du fFbehölja
Den sköna lock, från tvången
An fri, i vinden lekte,
All fribet du förnekte,
Ditt allvar tyglat orden, afmätt gången.
Det är ditt verk, o Ara,
Att, hvad då Amor gaf, vi söfva lära.
Och dina storverk röja |
Nu lidandet och qgvalen.
Men du, som kärlek och natur betvinga
Och Konungar kan böja ,
Hvad vill du här i dalen;
Hvars krets din storhet ej förmår omringa?
Gå bort att oro bringa |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
