Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Pmar från" Komedien, och målar det :vanliga lifvets
”gsjtuationer i deras mest intagande och pikanta indi
”yjdualitet.” — (s. 43.) Men detta beskrifver blott
Grekiska Idyllen, der Theokritos, Voss (i Louise) och
Goethe utgöra mästarnes trio. Definitionen uttömmer
icke begreppet, den omfattar icke en Montemayors ,’en
Sannazaros ; en Florians idyllier, som skillra ett idea-
liskt lif, och der man icke finner hvad man egentli:
gen kallar individualitet i personalen. Tdyller äro
miniaturmålningar (CEsduAse) af naturlifvet, vare sig
grekiskt, eller ridderligt, eller modernt borgerligt;
enkla mimiska taflor af en naif och oförderfvad menski
lighets seder, ofta ironiskt framställda, i eontrast mot
verkligheten , såsom omvända Komedier. Virgilii och
de senares konstlade behandling af Idyllen ”öfvergick
”hos Fransoser och Tyskar antingen till vanmakt och
”moralisk veklighet’, til! en haltlös trängtan efter en
”oskuldsverld utan sanning, dygd och kraft — — ==
eller 1dyllen förlorade sig i den vanliga och "verks
”liga naturmålningens och härmningens prosa.” (s. 43.)
— Förf. har ej otydligt utpekat Gessner, och WVoss?
äldre Idyllers Så mycket är dock visst, att den se-
nares idylliska epos, Luise, med största obillighet för-
bigångits. — Tassos och Guarinis’ Herdaspel har förfs
redan på s. 36 med förtjenta loford upptagits |
Idyllens: ironiska ingredienz, contrasten mellan
urbild och verklighet, utbildas såsom herrskande känsla
i Satiren, Idyllens syster, ӊfven ett Komediens fo-
”ster, som framställer dess andra element, Skaldens
”ironiska, än jovialiska, än persifflerande och straffan-
»de stämning.” (s. 43.) Hos Grekerna var den. en
dramatisk diktoingsart; "men Romarne, hvilkas rege-
mentsforfattning hämmade den fria Komikens offent-
lighet, bildade af. dessa Satir-spel den nuvarande Sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
