Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
”hafsskummet födda Aphrodite, symbolen afcden skör
Zna, den lefnadsrika Naturen, — utan den eviga
”Trania, den ur Idéen om dét Absoluta födda kär:
”Jeken och andliga endrägten mellan allting, såsom
?Fadrens eviga Ord.” (s. 46.) Så har Rec fattat förf.
vidlöftigt utförda åsigt af Lärodikten’, isynherhet den
Danteska, och smickrar sig, att genom vissa hufvud;
sakliga tillägg ha försatt den i strängt sammanhang
med det föregående. — Schillers lyriska och dramati-
ska sångmö genomströmmas af en didaktisk anda. Lär
rodikt i strängaste, bemärkelse är hans Kinstler. Schle-
gels Prometheus har någon analogi med Dantes manér,
och Der Bund d. Kirche m. d. Kiunsten är i flerardetat-
jer afformad efter Cervantes” Hymn till Jungfru. Ma-
sia, i Trabajos de Persiles y Sigismunda. - Neubeck (Die
Gesundbrunnen) -har på visst sätt tagit Virgilius vill
mönstem, men vida öfverträffat både honom och alla
sina Alexandrinske föregångare, - Fans konst är en
ljuspunkt af lifiga åsigter, organiska episoder, blom-
strande bebag, klassisk urbanitet och klingande vers-
byggnad. ’ Till Lärodikten hänför ock förf. den så
: kallade Beskrifvande Poesien; men denna kunde lämp-
ligen flyttas under den allmänna Lyriska rubriken.
Den är ja dock cpigrammatisk i ordets etymologiska
bemärkelse. — Fablen är halft Epos och half Läro-
dikt. Sulzer räknar den alldeles till Lärodikten; Her-
der, hvars Paåramythier kanske äro det vackraste, som
detta skaldeslag kan uppvisa, har närmare fattat dess
genius. Hr A. går stillatigande förbi denna under
sökning, och talar blott några ord om Åsopiska fabelns
enkelhet, La Fontdines gvicka rhetorik och Eessings
logiska köld.
Förf. slutar med "Romanens historia. Vi hafva
ofvanföre sökt bevisa, att Romanzen är: en episk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
