Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ > 329
författare i denna våg , såsom Smith, Steuart, Montesquieu,
von ’Soden m. fl. upptagas och granskas. Sedan fårf. i det
följande yrkat högst få, helst ett slag af varor till detta bruk,
framstållas de allmånna egenskaper, hvilka denna vara måste
åga, hvilka ock i synnerhet intråffa på de ådlare metallerna och
förnåmligast på Silfret. Nödvåndigheten af pregeln till före-
kommande af bedrågerier i afseende så vål på tyngden som
finheten af metallstycket, visas sedermera, samt att å:ättandet
af detta intyg måste vara Högsta Makten förbehållit. Hårefter
följa historiska uppgifter om myntets uppkomst och beskiffen-
het hos åtskilliga folkslag; och då förf. nåmt orsakerna till
tillsats af såmre metall, som fordras vid de ädla metallernas
utmyntniog , utvecklas begreppet om myntfot med uppgift hu-
ru, efter våra författningar, gul! och silfver utmyntas, Re-
flexioner åfver Regeringens pligt att bibehålla stadga i mynt-
våsendet samt faran af ett motsatt förhållande slutar denna del
af arbetet.
[0
2) Om Ågodelningar. Resp. C. Haggren. För Jar. Doktorss
graden. Första Del, — 2 och ett fjerdedels ark.
Efter betraktelser om äganderåttens utöfning på jord och
Lagstiftningens åtgårder dervid, kommer Förf. nårmare till"
åmnet och lemnar definitionen på ågodelning. Hårpå följa nå-
gra korta anmärkningar om såttet, hvarpå denna förråttning i
”åldre tider verkställdes, bvarefter han påmner de olågenheter ,
som uppstoda af det genom detta delningssått uppkorna T:g-
skiftet, men hvilka förf. anser kunna genom Stor- och En. ’
skiften undanröédjas. Med historien om dessa sistnåmde del.
ningssått, med försvarande af deras billighet och med uppråk.-
nande af de medel, hvarigenom Högsta Makten ansett dem
kunna allmännare befråmjas, sysselsåtter förf. sig sedermera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
