Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stirrar överrumplad i lampljuset, som flammar
opp för 40 sekunder. Och mina ögon, som
skräckslagna och bävande fångats i ljusfloden, som rinner ut i
rummet och energiskt kämpar med taklampans
infernaliska ljus, stanna med en förtvivlad ryck på
klockan — 10 sekunder, 20 sekunder, 25, 35, 37, 39 — 40
sekunder.
Det vita ljuset slocknar lika hastigt som det
flammat opp, glödlampan blir ännu rödare av
egenkärlek. Jag trycker ned papperet i framkallningsskålen
och min andedräkt blir hetsig och lyssnande.
Amy kommer.
Hon kommer tveksamt och dröjande och
framkal-laren pressar fram hennes drag ur papperet som
formlösa mörka fläckar. Efterhand ordna de sig bredvid
varandra, bli allt mörkare och samla sig till
antydningar av Amys trötta ljusa huvud. Jag skakar
nervöst på skålen och vätskan gungar av och an givande
liv och uttryck åt hennes ansikte. Det lever upp,
dragen bli mer och mer bekanta — och nu småler hon.
Hon smålog alltid när jag tog bilder av henne. Det
klädde henne, visste hon.
— Goddag Amy, säger jag sakta. Hon krusar lätt
på läpparna, ty mina händer har darrat till och
fram-kallarens yta genomilas av en skälvning.
— Huru står det till Amy? frågar jag. Det var
snällt att du kom. Säg, vill du hjälpa mig i den där
saken som jag talade om igår––-Inte–––-?
Amys ansikte har mörknat en smula. Men så
skälver framkallarens yta åter till under orden som
jag blåser mot den och hon nickar småleende. — Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
