- Project Runeberg -  Återsken /
139

(1932) [MARC] Author: Henry Parland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nytt igen. Vad tjänar det till att bråka, när du
ändå vet att det måste ske. Eller vill du visa, att
du kan hålla på ditt? Jag vet ju från förut.
Kommer du ihåg när du en gång — det är väl för två år
sedan — ringde opp till mig mitt på natten och sade
att nu skulle vi fara ut till landet och väcka opp
någon stackars fan. Det var väl Ragnar Ström, som
den sommarn bodde någonstans vid kustbanan. Jag
var sömnig och var rasande på dig, men du fick mig
ändå opp, och jag gick ut och sökte reda på en bil.
Jag har sällan svurit så ohyggligt, och när jag sedan
arg och glåmig anlänt utanför din portgång, sade du
att du redan väntat i en kvarts timmes tid och att du
aldrig trott att herrar klä sig så långsamt. Du sade
det i den lugnaste ton i världen, som om vi aldrig
gjort någonting annat än stigit opp kl 3 på natten för
att åka ut till Ragnar Ström. Du ville bara stå på
dig och kanske ansåg du det också för fullt naturligt.
Men när vi sedan frusna och utvakadc anlänt till hans
villa och trummat opp honom, var du så sömnig att
du knappast kunde hålla ögonen öppna. Du såg så
liten och blek ut i morgonljuset, och Ragnar och jag
hade ingen annan tanke än att få dig att lägga dig
och sova. Och jag tror du själv kände dig litet
olycklig över hela den där tillställningen. Men du ville
till intet pris ge tappt, oeh i stället för att gå och sova
drog du fram hela Ragnars whiskyförråd oeh satte
dig på verandan att dricka i soluppgången.

Det var en härlig morgon, ljum och strålande ljus,
och det enda felet med tillställningen var att du hela
tiden pudrade dig för att dölja ditt glåmiga utseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:10:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phsken/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free