Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de över mig. Det var hennes anblick, där hon satt,
ömsom snyftande, ömsom torkande ögonen och
kastande förstulna, bönfallande blickar på mig, vilka jag
inte märkte, eftersom jag redan fått giftet in i kroppen,
som påskyndade sjukdomsprocessen i alldeles otrolig
grad. Det fanns nämligen en viss kontrastverkan i
situationen (lik den hos Ragnar på morgonen) som allt
för skarpt fallit mig i ögonen, och som min fantasi
utvecklade till ett enormt fasaingivande spöke. Jag såg
till slut endast Amy och hatten, som hon höll i
handen, och rummets väggar, skrivmaskinerna,
kontorsbordet, allt gled bort, obestämt vart, lämnande mig
ensam med min fixa idé, som girigt nosade sig fram till
mitt hjärta.
Varför hade hon inte svarat någonting, när jag
frågade henne följande morgon per telefon.
Naturligtvis kände hon sig skyldig; ifall hon inte
förstått, när jag frågade henne varför hon inte svarat,
skulle hon väl ha frågat vad jag menade. Hon tyckte
ju om att prata i telefon i timtal. Men hon hade väl
varit alltför oförberedd, då jag väckte henne genom
min ringning, och hade helt enkelt hängt på luren, för
att i ro kunna fundera ut en lögn–––-. Och nu, nu
kom hon hit till mig och lekte oskuldsängel — ville
börja arbeta. — Ta mej tusan, om jag skulle låta lura
mig så lätt! Och så naturligt hon gråter! Jag tror
hon t.o.m. lyckas pressa fram några tårar.–––Nej,
nu var det då verkligen på tiden att en gång tala rent
ut —. Och varför i helvete håller hon hatten i sin hand.
Den är ju min och icke hans–––––-.
Det var snarare en reflexrörelse förorsakad av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
