Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som jag stött emot, då jag kommit in i rummet, och
som inte alls visade sig vara fönsterbordet, som jag
först trott, ingav mig genast en obehaglig förnimmelse
att någonting allvarsamt kunde vara å färde, att det
kanske inte alls varit en nyck av Amy, då hon bett
mig komma hit i stället för att gå på bio.
Hennes vidöppna, skrämda ögon påskyndade
denna förvandlingsprocess hos mig, som utmynnade i en
vimmelkantig känsla av ömhet och medlidande, och
som var så stark, att den i ett nu hade besegrat mitt
inneboende obehag gentemot sjuka. Jag satte mig ned
på hennes säng oeh böjde mig ner över henne. Doften
från hennes hår strömmade emot mig, men det var
en annan doft än tidigare, som om löven redan
vissnat helt och hållet, oeh jag drog mig förskräckt
tillbaka, utanför dess räckhåll. Hon stönade sakta och
drog fram sin hand underifrån täcket, lät den trevande
glida över det, och fann slutligen min. Jag tog den
och tryckningen kändes fuktig och brännande. På
detta sätt tillbragte vi dryga tio minuter, jag
stirrande på vattenglaset på bordet och kännande hennes
handtryckning allt obehagligare och fuktigare, och hon
orörligt ihopkrupen under täcket, som på stället där
hennes knän befunno sig slagit en skarp uppåtvänd
buckla.
Telefonen befriade oss till slut ur situationen. En
mansröst, som frågade efter Amy, och när den hörde
att hon låg sjuk, tillkännagav sig som hovmästaren.
Han hade fått höra — sade han — att Amy inte var
riktigt frisk, och ville därför höra efter huru det stod
till. Om hon möjligen behövde någonting? Det gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
