Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur: Malmöslägten Falkman 1665-1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jan. 1766 i sitt 54 år. En son af denne var troligen
notarien Severin Falkman, antecknad som dopvittne
i Göteborg 1774. Johan Henriksson Falkman, son
af rådmannen Johan Larsson i Falkenberg, föddes
derstädes 1756, blef der komminister och dog 1812. I
samma stad fanns en handlande Sören (=Severin) H:son
Falkman, gift med Augusta Maria Hök, som afled d. 26
juli 1809 i sitt 46 år. I Varberg afled d. 6 mars
1805 rådmansenkan Cecilia Lagerbohm, född Falkman,
i sitt 91 år. Kristina Margareta Falkman blef gift
med tullnären i Vestergötland Eskil Gyllenspets, född
1714. För öfrigt förekommer namnet från 1600-talet
och framgent i Småland, Södermanland, Karlskrona,
Stockholm och möjligen flerstädes. Utrymmet medger ej
närmare anvisningar. Det vore märkligt om just detta
namn skulle antagits i samma stad eller ort och på
skilda orter utan att någon ursprunglig släktskap
förefunnits. Emellertid bör anmärkas att namnet är
tyskt. En Anna Rosalia Falkmann från Danzig blef gift
med löjtnanten Gustaf Didrik Lilljestjelke, som var
rysk krigsfånge 1709-22. Båda dessa makars födelsetid
infaller naturligtvis på slutet af 1600-talet. I
Berlin lefva flera med namnet Falkmann. Om den Johan
Falkman, som d. 10 febr. 1686 i Wiborg underskrifvit
en handling, tillhör svensk släkt är ej kändt,
men han är i alla fall en representant för namnet
på 1600-talet.
På sid. 7 säges att Lena (Helena) Falkman var gift
med öfversten Correset. Det hade bort stå: med Jean
de Corroset, som blef naturaliserad svensk adelsman
1688, var kommendant i Landskrona, och dog 1704.
Angående kyrkokamreraren Petter Falkman (sid. 7-8)
meddelas ganska omständliga upplysningar i Biografiska
minnen af konung Carl XII:s krigare, af Ennes, 1818
(I: 164-167).[1] I största korthet må derur anföras
följande fakta. Falkman hade 1711 köpt Ramsjöholms
sätesgård i Jönköpings län och ditflyttade s. å. från
Skåne. Han afled 1720 efterlemnande enka, Elisabet
Hambrea (f. 1669), som enligt mannens testamente blef
egendomens egarinna. Hon trädde 1724 i nytt äktenskap
med Ambern (Ambjörn) Beeth, som blifvit krigsfånge
vid Poltava men 1722 hemkommit från Tobolsk och
då erhållit titel af ryttmästare. Enligt inbördes
testamente mellan makarna 1724 tillförsäkrades
honom eganderätten till Ramsjöholm om hans maka
aflede barnlös före honom, hvilket ock inträffade
1746. Han testamenterade 1748 egendomen under
fideikommiss-villkor till sin broder, hofrättsrådet,
sedermera vice presidenten i Göta hofrätt, Gudmund
Adlerbeth. Beeth, slutligen betitlad major, dog 1751
på Ramsjöholm och begrofs i samma graf, som han vid
eller i Svartorps kyrka bekostat för sig sjelf, sin
aflidna maka och hennes förra man, till hvilkas minne
han vid grafven lät uppsätta en stentafla med latinsk
inskrift. Till grafvens underhåll anslog han 200 dlr
smt. Nuvarande kyrkoherden i Svartorp, hr S. Henriks,
har meddelat, att major Beeths och hans makas
[1] Om P. Falkman lemnas biografiska uppgifter i Bidrag
till Malmö stads historia af A. U. Isberg s:or, II b,
Malmö 1900, sid. 360. Der säges, att Amb. Beeth blef
adlad, hvilket är misstag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>