Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Kristoffer Gyllenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att af hans 9 företrädare ingen ens hälften
så lång tid fått utöfva sagda myndighet. Men också
var han endast 42 år gammal vid sitt tillträde af
embetet, och han egde härjämte i den enväldige
konungens vänskap ett säkert stöd gentemot de
inflytelser, som under den föregående tiden så
ofta vållat rubbningar i detsamma. Att under
en så lång tidrymd åtskilliga förändringar i
hufvudstadens såväl förvaltning som yttre utseende
skulle komma att vidtagas torde ej förvåna. I det
förra afseendet blefvo nu också nya reglementen för
öfverståthållaren äfvensom för magistraten samt ny
stat för den sistnämnda utfärdade. För öfrigt kan
nämnas, att början nu gjordes till gatuläggning å
Ladugårdslandet, att skeppsbron ombyggdes, och en
ny bro från n. v. Gustaf Adolfs torg till slottet
äfvensom en ny dylik öfver stadsgrafven anlades;
att ett skeppshvarf inrättades vid Tegelviken,
hvilket dock snart blef åt enskilda upplåtet;
likaså ett anatomihus, hvarjämte förslag till en
spinnhusinrättning utarbetades och privilegier för
3 nya apotek utfärdades. Med stor kraft upprätthöll
äfven Gyllenstierna i Stockholm den stränga ordning,
hvarpå Carl XI satte ett så högt värde.
Den tidsperiod, som närmast följer på 1680 års
riksdag, karakteriseras främst af en sjudande
verksamhetsifver särskildt på tvenne områden,
förmyndarräfstens och reduktionens. Snart sagdt alla
framstående krafter togos i anspråk for ifrågavarande
arbete, som af konungen med all makt påskyndades. Det
dröjde ej heller länge, innan Gyllenstiernas förmåga
på såväl det ena som det andra af dessa områden kom
till användning. I den stora kommissionen, som hade
att döma öfver själfva förmyndarregeringen, erhöll
han väl icke plats, men däremot insattes han i den
kommission, som 1680 fick i uppdrag att undersöka
kammarkollegii förvaltning under samma tid. Likaledes
förordnades han till ledamot af Reduktionskollegium
och blef sedermera 1687 en af Kongl. Maj:ts deputerade
till reduktionsverkets afslutande. För den oförtrutna
flit han i sistnämnda arbete nedlagdt, tilldelade
konungen honom 1694 en gratifikation af 12,000
daler smt. Trots sitt sålunda vitsordade nit i
reduktionsverksamhetens tjenst torde han dock i
likhet med sina högadliga medbröder nog därstädes
tillhört den minoritet, som mindre af intresse för
sjelfva saken än af plikttrohet och vördnad för
konungens vilja härvid lämnade sin medverkan och som
understundom gjorde ett och annat försök att mildra
de stränga åtgärder, som af flertalet i allmänhet
påyrkades. Sjelf blef han en af dem, som drabbades
af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
