Damer och knektar. Minnen och anteckningar af Birger
Schöldström. Stockholm, Albert Bonnier, 1902. 4 + 248 sidor. 8:o.
Att innehållet af denna bok är personhistoriskt framgår redan af
titeln, och att det i allmänhet befattar sig med episoder ur och med
uppdagande af dunkla punkter i mer eller mindre kända personers lif
finner man vid genomläsandet. Det mesta, om ej allt, har förut varit
tryckt på spridda ställen. Någon utförligare anmälan erfordras
icke. Endast några erinringar må här få plats.
Angående Ulla Winblad på slottsbal (s. 15 o. f.) må påpekas, att
prof. O. Sylvan behandlat samma ämne först 1898 i raritetstryck, hvars
innehåll 1901 af honom återgifvits i Från stångpiskans dagar. Härvid
bör observeras till saken hörande, ironisk, notis i Dagligt Allehanda
n:r 63 för d. 12 april 1768, hvilken notis föranledde kanslikoll, att
den 13 anställa förhör (prot. tryckt) och göra ett tillkännagifvande i
samma tidning n:r 65 för d. 14 april. -- Att Gjörvells porträtt,
graveradt af Martin, kan anses återgifva den förstnämndes utseende
betviflas. P. Krafft d. ä. målade 1793 G:s porträtt, och afbildningen
deraf i Sandbergs Porträttgalleri är säkerligen pålitligare än
gravyren. Originalmålningen fanns hos Segersteen i Linköping men torde
nu vara i Norrköpings konstsamling. -- Hvad Thorilds maka hette
(sid. 56-57) har flera gånger varit föremål för
undersökning. Nikolaikyrkans i Greifswald vigselbok upplyser, att
Gustafva Steglig vom (!) Kowsky d. 11 sept. 1797 blifvit vigd och att
hennes föräldrar kallats Laurentius Steglig von Kowsky, predikant i
Södermanland, och Britta Christina Steglig von
Kowsky, född Lidström. Att von här är ett falskt tillägg torde
kunna antagas. Att fru Thorilds fader varit predikant skulle kunna
förklaras så, att han varit huspredikant i någon adlig familj. I
Tyskland finnas nu namnen Kowski och Steglich hvar för sig. Steilich
och Steglig äro väl således förvrängningar af Steglich. -- Om Eva
Loffman (s. 61 o. f.) finnes åtskilligt anfördt af E. Lagus i hans
lefnadsteckning öfver Choræus framför valda dikter af denne, tryckta
1901. -- Sid. 101- 108 har förf. förgäfves försökt att utreda hvem
författarinnan Ulrika Charlotta Falkman var eller rättare hvilka
hennes föräldrar voro. Pä ett ställe i uppsatsen citeras en meddelare,
som är oviss om huruvida modern varit gift med den löjtnant Falkman,
som skulle varit hennes man, och fröken Falkman har iakttagit en
mystisk tystnad rörande sina anhöriga. I Qvinnan inom svenska
litteraturen (1873) uppgifves, antagligen efter hennes eget
meddelande, att hon föddes i Södermanland 1795, och uti ifrågavarande
uppsats säges, att modern hetat Maria Elisabet Govinius. Utbytes
namnet Maria, som väl tillkommit af misstag, mot Margareta, så var hon
andra dotter af kyrkoherden Sven Govinius i Kymene socken, Wiborgs
län, och född d. 29 juni 1768 (Akiander, Wiborgs och Borgå stifts
herdaminne, 1: 440). När hon afled är ej ännu bekant. Att hon blifvit
gift uppgifves icke. Antagligen förblef hon ogift. Dotterns
förbehållsamhet tyckes deri hafva sin orsak. Hvilken Falkman som afses
är mindre lätt att bevisa, men med mycken sannolikhet kan antagas, att
hans namn var Alexander, född d. 1 mars 1758, äfven han i
Södermanland. Efter fem års akademiska studier, blef han 1775 volontär
vid Södermanlands regemente, 1776 kadett vid artillerireg., fick 1782
fullmakt som underlöjtnant vid artilleriet på Gotland och afgick 1788
med truppen till Finland, der han 1789 konstituerades till kapten vid
Karelska jägarekåren och vid ett par tillfällen deltog i kriget 1788
och 1789. Han blef 1794 kommendant på Dalarö och var det till 1824, då
han troligen afled. Han var då sedan 1810 major i arméen. Hans lön var
så klen, att han deröfver förde klagan, men nämner dervid ingenting om
familj. (R. A. och Kr. A.) Man kan gissningsvis antaga, att han gjort
hennes bekantskap i Finland och att hon kommit öfver till Sverige och
vistats i Södermanland. Det är ock möjligt, att hon kommit dit i någon
befattning, t. ex. hos den som antagligen var Alexanders fader,
nemligen assessor Karl Adam Falkman, hvilken 1736 blef student i Lund,
der han tillhörde Smålands nation, 1760 [1] gifte sig
med Eleonora Rudebeck (då 22 år gammal) och var bosatt på Johannisnäs
i Dunkers socken i Södermanland. Det med adelsvapen märkta silfver,
som Ulrika Charlotta Falkman innehade, kunde ju vara kommet från
familjen Rudebeck. Dessa anteckningar torde gifva anledning till
vidare forskning. -- Berättelsen om Gustaf
Adolf Skyttes och hans medhjelpares sjöröfvarebragder meddelas
utförligare af Sylvander i Kalmar slotts och stads historia, III:
630-641. -- I slutet af boken lemnas förteckning på svenska frivilliga
i danska armén krigsåren 1848-50.
K. F. W-r.
[1] Om delta årtal är riktigt i ätten Rudebecks stamtafla, så hade
Falkman varit gift förut, ty han hade en son, Joh. Daniel, som
disputerade i Upsala 1769. Denne blef amiralitetsjustitiarie i
Karlskrona och afled der d. 5 juni 1810 i sitt 59 år. Han var gift med
Fredrika Lovisa Kilgren, som afled d. 6 juni 1805 nära 54 år
gammal. Hedvig Charlotta Falkman, en syster till J. D. F., afled i
sitt 35 år d. 28 mars 1789 i Trosa, der hennes andra broder Adam
Fredrik, född 1753 (enligt uppgift till B. Schöldström), var
borgmästare 1788-1802. Alexander var troligen den yngsta af syskonen.
The above contents can be inspected in scanned images:
51, 52, 53
Project Runeberg, Sat Dec 15 19:35:32 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pht/1903/1_12.html