Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Triewald och Teutsch-übende Gesellschaft i Hamburg, af Martin Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
provinserna voro i fiendens hand. Det var under sin
vistelse i Hamburg, som han deltog i stiftandet
af Teutsch-übende Gesellschaft. Den 12 januari
1715 samlades några af Hamburgs vittra, storheter
i skalden Brockes hem för att bilda ett sällskap
»darin man sich zur Ausübung und Verbesserung der
teutschen Sprache und Poesie bemuhen sollte». Äfven
Triewald var inbjuden, men förhindrad. En vecka
senare hölls dock ett sammanträde hemma hos honom,
då föreningens stadgar antogos och underskrefvos
af medlemmarna. Dessa voro, utom Triewald,
B. H. Brockes, J. A. Fabricius, Michael Richey och
J. U. König. Verklig betydelse som skald hade af
dessa väl blott Brockes, men vid denna tidpunkt
var han ännu outvecklad och stod under Marinis
inflytande. J. A. Fabricius, den berömde klassiske
filologen, ägde en omfattande litterär beläsenhet,
men hans poetiska bidrag äro obetydliga och bestå
mest af öfversättningar. Richey, sällskapets,
sekreterare, var däremot en på sin tid högt uppburen
tillfällighetspoet. Hans godmodiga bröllops-
och begrafningsdikter förefalla vår tid något
filiströsa. Emellertid förblef han under hela förra
hälften af 1700-talet en af spetsarna i Hamburgs
litterära lif och blef en af de drifvande krafterna
i Hamburgs bästa moraliska veckoskrift »der Patriot»,
som ju skulle bli af betydelse äfven för våra svenska
tidskriftsföretag. J. U. König höjer sig som poet
föga öfver medelmåttan. Men han skulle skapa sig ett
namn i Tysklands litteraturhistoria såsom en af de
förste förkämparna för den fransk-klassiska smaken;
hans »Untersuchung von dem guten Geschmacke» i 1727
ars upplaga af Canitz’ dikter är en stridsskrift mot
den andra schlesiska skolan.
»Teutsch-übende Gesellschaft» skulle enligt stadgarnas
första paragraf bestå »aus lauter gelehrten
Teutschübenden, und in der Rede- und Dichtkunst
erfahrnen, anbey honnêten, und nichtweniger zu einer
Lehrbegierigen Conference als wahrer Freundschaft
qualificirten Leuten», och ledamöternas antal
skulle ej få öfverstiga sex. Det afsåg alltså ej
att vara något stort aristokratiskt ordenssällskap
i »Fruktbringande sällskapets» genre, utan en liten
sluten förening med karaktär halft af litterär salong
och halft af vetenskaplig akademi. Sammankomsterna,
som skulle hållas turvis hemma hos medlemmarne hvar
eller hvarannan vecka, skulle omfatta uppläsande
och fritt kritiserande af deras poetiska eller
språkvetenskapliga alster, som sedan »enligt lärda
societeters exempel» skulle samlas till »Acta». För
öfrigt skulle sammankomsterna gå måttligt och nyktert
till, och sällskapets stadgar bestämma straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
