Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till vår medeltida personhistoria (forts.) af L. Fr. Läffler. 5. Gammal kiärlek rostas intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diariet, säges, att han begrafts i samma graf som
fadern (»Boo Joansson»). Denne senare omtalas ha
blifvit den 25 aug. 1386 begrafven »in medio ecclesie
Vazstenensis». (Grafstenen har senare flyttats:
se Hildebrand, SMt. a. st.).
Vi kunna nu förstå, hvarför den ena hälften af
inramningen kring grafstenen blifvit lämnad tom vid
förfärdigandet af denna gemensamma vård öfver fader
och son. Den förres sista hustru hade antagligen
redan då hyst och uttalat sin bestämda önskan att
få hvila hos sin första man. Plats lämnades därför
öppen för en inskrift rörande henne att framdeles
insättas å den tomma platsen inom inramningen. Och
hennes vapen var det antagligen äfven meningen att
inhugga vid sidan om mannens.
Hvilka omständigheter som föranledt, att intetdera
kommit att ske, torde visserligen aldrig kunna komma
att förklaras. Fältet är öppet för gissningar af
flera slag.
Huruvida fru Ermegard eller fru Margareta låtit
ombesörja grafvården lär väl icke kunna afgöras. I
förra fallet vittnar sättet, hvarpå denna inskrift
anbragts, om pietetsfull hänsyn för Bo Jonssons änka –
i det att plats för hennes grafinskrift lämnades. Icke
häller vet man, om inskriften öfver fru E. med hennes
vapen blifvit inhuggen på samma gång som grafstenen
förfärdigades eller efteråt[1]. Dock synes mig det
senare vara troligast.
Vid sidan af de två nu påpekade fall, då omgifta änkor
efter sin önskan blifvit begrafda i sina första mäns
grafvar, kan förtjäna nämnas ett fall, då en omgift
man, säkerligen efter sin en gäng uttalade önskan,
begrafts i sin första hustrus graf.
Därom förtäljer inskriften på den fordom i
Riddarholmskyrkan befintliga grafstenen[2] öfver
Tyrgils Knutsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
