Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. von Dardel. 2O. Friherre Gustaf Mauritz Armfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms Öfverståthållare.
Af N. v. D.
20. Friherre Gustaf Mauritz Armfelt.
Släkten Armfelt är af jämtländskt ursprung och vann
sin adliga vapensköld på Tysklands blodiga slagfält
under 30-åriga krigets dagar. I historien framträder
densamma dock först med den tappre karolinen Carl
Gustaf Armfelt, som för sina förtjänster blef belönad
med generalsvärdighet och friherretitel och hvars namn
är oupplösligen fäst vid det olyckliga återtåget frän
Norge 1718. En af hans sonsöner var landshöfdingen
friherre Magnus Armfelt, gift med Maria Wennerstedt. I
dessa makars äktenskap föddes å kaptensbostället
Juva i Finland år 1757 en son, som i dopet erhöll
namnet Gustaf, till hvilket han under en senare tid,
efter hvad det förmäles som en gärd af beundran för
den ryktbare marskalken af Sachsen, ytterligare lade
dennes förnamn Mauritz.
Efter i hemmet åtnjuten förberedande undervisning
sändes den unge Gustaf redan vid 13 års ålder till
universitetet i Åbo, där han likväl ej synes med
mycken ifver hafva skött sina studier. Den lärda banan
anslog honom tydligen icke. Hågen för krigareyrket
hade i stället tidigt vaknat hos denne ättling af
talrika krigiska förfäder, och omsider lyckades han
äfven vinna sina föräldrars medgifvande att få utbyta
universitetet mot amiralitetsskolan i Karlskona. Han
visade här större arbetslust och blef efter aflagd
officersexamen 1774 utnämnd till fänrik vid lifgardet.
De 4 följande åren tillbragte han i garnisonstjänst
i Stockholm. Full af jublande ungdomsmod, eldig,
yr och nöjeslysten njöt han, trots ofta i hög grad
bekymmersamma ekonomiska omständigheter, nu i fulla
drag af det lättsinniga och muntra lif, som då
florerade i hufvudstaden, och gjorde sig för öfrigt
redan bemärkt genom sitt ungdomliga öfvermod och sina
obetänksamheter, hvilka slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
