Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Hesselius d. ä., en bortglömd svensk konstnär, af Sigrid Leijonhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denne anlände till Christina (nuv. Wilmington) i maj
1711, och kyrkboken berättar att magister Hesselius’
broder, herr Gustaf Hesselius, porträttmålare,
några dagar därefter kom med deras saker på båt
från Apoquinema (nedanför New Castle). En senare
anteckning berättar att herr Gustaf efter några
veckors förlopp flyttade till Philadelphia för att där
söka verksamhet. Kort därpå uppvaktade båda bröderna
därstädes vice guvernören, Charles Gookin, och blefvo
af honom mycket väl mottagna, sedan de legitimerat
sig och uppvisat ett bref af guvernören, William Penn.
Någon anteckning om Gustaf Hesselius’ giftermål har ej
kunnat påträffas; men 29 juli 1716 döptes i Trinity
Church i Wilmington[1] en dagen förut född son till
Gustaf och Lydia Hesselius, som efter hans bror fick
namnet Andreas. Magister Anders, som äfven gift sig
i Amerika, hemkallades och återvände 1723, men redan
dessförinnan hade en yngre broder, Samuel, kommit ut
som adjunkt; han efterträdde sedermera mag. Anders och
stannade till 1731, då han, uttröttad af åtskilliga
förvecklingar, var glad att få anträda hemresan.
Gustaf Hesselius återsåg däremot aldrig
fäderneslandet. Kort efter magister Samuels ankomst,
flyttade han till Prince George’s County, Maryland,
där han i juni 1720 fick i uppdrag att med målning
dekorera St. Barnabas’ sockenkyrka, uppförd 1708
af tegel. Den 5 september 1721 talar St. Barnabas’
kyrkbok om en öfverenskommelse med honom att måla en
altartafla, framställande nattvardens instiftelse, för
ett pris af £ 17. Den var färdig i slutet af november
1722, då kyrkoherden, rev. Jacob Henderson, fick i
uppdrag att utbetala den öfverenskomna summan[2]; men
taflan försvann då den gamla kyrkan nedrefs år 1773.
Det är framför allt anteckningen om altartaflan,
som föranledt mr Hart att kalla Gustaf Hesselius
den förste målaren i Amerika. »Det förhållandet»,
säger han, »att mer än sju år innan John Smibert,[3] som
gemenligen betraktas som målarkonstens fader, när det
gäller amerikanska kolonierna, kom hit till landet,
ett officiellt uppdrag gafs åt en här boende artist
att för en offentlig byggning utföra en altartafla,
framställande nattvarden, med tretton figurer –
Kristus och de tolf apostlarna – det är förvisso ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
