Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvänne samlare, af Alfred Lindberg. Johan Johansson i Noraskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oförtyngd af mycken läxläsning i skolan, hade
Joh. Johansson dock fått smaka på frukterna af
kunskapens träd så pass mycket, att hans håg för
alltid stod åt detta håll. Och han kastade sig nu
med ungdomens hela kraft och lust in i praktiska
bestyr vid hemgården, hyttan och i trakten, samtidigt
med att han städse på egen hand sökte utvidga sina
kunskaper. Som duktig skrif- och räknekarl, och
med förvärfvade insikter i landtmäteri, blef han
mycket anlitad vid expropriationer för järnvägar och
kommuner o. s. v. och var därvid ej blott ledamot
i kommittéerna utan oftast också sekreterare, blef
bekant med alla och enhvar inom sin ort, hedrades så
småningom med alla möjliga kommunala förtroendeuppdrag
och valdes slutligen till ortens riksdagsman, ett
värf hvarmed han hedrades från sitt 20:de år till
nära nog sin död, varande de sista åren i riksdagen
andra kammarens ålderspresident. Hvilken härlig tid
i Johanssons lif mätte icke de 17 år hafva varit,
som följde på hans 15 första! Och hvilket medvetande,
hvilken känsla att på så kort tid ha vunnit, först
tidigt hem och härd och maka och sedan hela sin trakts
förtroende i en så utomordentlig grad, att han snart
sagdt var bygdens allt i alla. Hvilken dådkraft,
ungdomsfart, lif och lust! Och jämte det han mäter
och skrifver och kompromissar mellan köpare och
säljare, stiftar folkbank och konsumtionsföreningar,
sköter kommunens angelägenheter och deltar i
Örebro landstings förhandlingar och slutligen i
andra kammarens i riksdagen, finner han tillfälle
att öka eller rättare skapa det redan af farfadern
grundlagda Noraskogs arkiv — ty ett sådant fanns och
finnes verkligen och är inte bara titeln på ett af
hans omfångsrikaste verk — och är färdig redan 1872
med den vidlyftiga afhandlingen »Om vederlaget för
tackjärnstionden med särskildt afseende på Nora,
Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte, Hellefors,
Karlskoga och Nya Kopparbergs bergslager» (hela
Noraskog!). Denna afhandling på 186 sidor + 243
sid. bilagor började tryckas i Nora, de 5 första
arken, men fortsattes med arken 6—18 hos Ivar
Hæggström i Stockholm, den officin, där snart sagdt
alla Johanssons Noraskogsskrifter sedermera trycktes
med undantag af Noraskog III, som kom att utgå från
Kungliga boktryckeriet.
Redan år 1870 utgaf Johansson en broschyr i en för
bergslagerna viktig angelägenhet »Några ord i fråga
om tackjärnstiondens eftergifvandes.» År 1872 lät
han i Nora stads och bergslags tidning »af pietet för
enskild vänskap» inflyta ett »Försök till historisk
beskrifning öfver Stadra och Finnå bruk», hvaraf togs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
