Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur. 13:de årgången af släktsamlingsverket Svenska ättartal 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Personhistorisk litteratur.
<b><i>13:de årgången af släktsamlingsverket Svenska ättartal 1905.</b></i>
Vadstena, V. Janssons bokh., 1905.
Det är säkerligen med odeladt nöje den genealogiskt
intresserade världen skall erfara att åter en årgång
sett dagen af detta gamla, välkända och redan för
länge sedan som afslutadt ansedda arbete. Något har
väl under årens lopp den gamla bekante förändradts
både till det yttre och det inre, men dock ej mera,
än att de goda egenskaperna kännas igen, och jag hade
så när sagt värmt upp känslorna en smula vid tanken
på, huru olika ändå det kan tänkas och forskas,
skrifvas och ställas upp äfven på det genealogiska
området, där uttrycksmedlen annars borde vara mera
begränsade. Värmas, säger jag, ty man behöfver ej
läsa många rader i den nya årgången för att finna,
huru mycket verkligt arbete det fordras för att
framföra så mycket verkligt nytt (i stället för
gammalt gods i nytt tryck), och huru sanningskärleken
och forskningsnitet hålla intresset för arbetet
uppe, äfven om dettas resultat rör sig om smärre
förhållanden och sålunda få försaka alla de långa
granna (mer eller mindre bekanta) biografier öfver
fåtalet, som ega en viss benägenhet att ställa mindre
representativa släktingar i skymundan.
Utgifvaren af ofvanstående har alltjämt framhållit den
uppfostrande sidan af genealogiska studier, då dessa
ej kunna undgå att visa, huru släktledens villkor
växla och huru hög och låg ofta äro vid hvarandra
förbundna genom de närmaste blodsband. På sätt och
vis är innehållet i den utgifna delen en fortsättning
på samma tema. Så till vida framgår detta måhända
mindre tydligt, som släktledningarne i många fall ej
framdragits till närvarande tid, men ser man närmare
på saken, skall man finna, att större delen af här
införda stamtaflor eger sitt intresse mindre i och för
sig än genom de ättegrenar, i hvilka de fortplantat
sig: flertalet släkter äro döda på svärdsidan eller
åtminstone hafva redogörelserna för dem ej förts
fram till närvarande tid, men talrika hänvisningar
gifva vid handen, att förbindelsen rned nutiden icke
därför är afbruten. Många skola därför här finna,
kanske icke så mycket upplysningar om sig närliggande
förhållanden, men desto flera svårtillgängliga frågor
lösta, som de måhända förgäfves själfva sökt besvara
under tidsödande forskningar.
Ett vackert exempel på en grundlig och ihärdig
undersökning bildar den utredning utgifvaren
lämnat rörande den släkt, som af honom benämnes
»Bengtsläkten». Det rör sig visserligen om »bara
bönder», men med denna redogörelse har på ett
uttömmande sätt uppvisats de bekanta familjerna
Hildebrands och Hildebrandssons såväl fäderne- som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
