Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förblandade släkter, af Jully Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<h1Förblandade släkter.</h1>
Af Jully Ramsay.
Då en finsk krigare, Klas Esping, år 1668
sökte introduktion såsom adelsman, skref han
till vederbörande tjänsteman pä riddarhuset:
»Om sekreteraren vill mig godt besked förskaffa,
lofvar jag honom en häst eller 30 daler in specie
uppå ärlig karvaljersparoll.» Utslaget var ej
svårt att fälla. Esping blef införd i matrikeln,
och en stamtafla på riddarhuset visar hans förfäder,
– om icke gripna ur luften, så dock från Åbo län,
medan hans verkliga släkt var bofast i Nyland.
Sådan ärlig kavaljersparoll har jag ofta påmints om
under släktforskning. Den förklarar mycket i adelns
stamtaflor. Dock finnas äfven fall, hvilka häntyda
pä, att genealogen endast af kritiklös kärlek till
sin vetenskap lockats till utsväfningar.
Det är öfverflödigt att orda om adelns stamtaflor i
allmänhet, sådana de föreligga på riddarhuset och
utgifvits i tryck. Jag vill här endast framdraga
några exempel, för att genom dem uttrycka den åsikt,
att tillägg och rättelser till dessa stamtaflor äro
chimära, så länge grunden är den gamla, ohållbara.
Ett prof på vetenskapligt misstag företer stamtaflan
för adliga ätten n:r 275, Boose. Den visar icke alls
den finska släkt, som 1642 blef introducerad, utan i
stället en från Holstein i början af 1500-talet till
Finland inflyttad gren af den tyska uradliga ätt,
Boose, som i skölden, liksom på hjälmen, förde en
fembladig ros. I Finland blef denna familjs tillvaro
lysande men kort. Redan år 1600 var svärdssidan
utslocknad; gods och gårdar hade genom giften
öfvergått till ätterna Slang och Stjernkors.
Denna tyska ätts stamtafla framställes i Anreps verk
icke utan förtjänst, – om man frånser, att de sista
manliga generationerna äro uppkonstruerade för att
sträcka sig ända till introduktionsåret 1642.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
