Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag det gjorde! För det är med kärleken i nord,
som med vädret här i landet, den har så svårt
att komma sig för, — det vill inte blifva
någonting af! Hvarken det ena eller det andra, livarken
giftermål eller skilsmässa, bara dimma och grå
väder, bara ändlösa förlofningar, med onödiga
ceremonier och allehanda om och men! Det
fick jag ändtligen lära mig inse när jag gick
upp till din pappa och öfverraskade honom med
den stora nyheten.
Han var visst hygglig, han är naturligtvis
en hedersman, och jag tror säkert att vi komma
att bli goda vänner med tiden!
Men, — han hade så fruktansvärdt rätt i
hvad lian sade, och det kan jag inte fördra.
Min fattigdom var det värsta. Och där näst
din ungdom förstås! — Ett sådant äktenskap,
det kunde naturligtvis aldrig komma att gå, och
för resten vore det orätt att binda dig när du
ännu var så ung!
»Gud vare lof för att hon är det!» tänkte
jag. För, ser du, den kvinna som skall dela
mitt lif, får ingen annan förvrida hufvudet på!
Det vill jag göra själf. Och därför var jag lika
glad öfver din ungdom, som bedröfvad öfver
min fattigdom. Men jag sade det ej. Öfver
uS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
