Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig att speja efter den rätta vägen till någon
säker trädgren, där vi ha litet lugn och kanske
också inte så långt efter brödsmulorna.
Eller är du trött på bokfinklifvet? Lägg
dig till hvila då och vard en afgrund, som lockar
och drar, tills jag förlorar besinningen och
faller, faller i vanmakt och vaknar till lifs igen,
liggande utsträckt på en grönskande äng, och
lyssnande till den siliVerklara bäckens sång, och
jubelkvittret ur alla buskar. — Och själf jublar
med öfver solskenet ocb sommarvärmen, den
eviga sommarvärmen, efter hvilken ingen vinter
kommer.
Eller vill du vara liafvet och låta mig,
lycklige, vara stormen, som får smeka din fagra yta,
tills den häfver sig i allt häftigare andetag och
vräker vilda vågor med mig, — allt jämt med
mig. Och när jag rasat ut kryper jag in i ett
litet moln, högt uppe i det blå, och ligger där
och speglar mig i ditt omätliga lugn, tills lusten
kommer på och jag tar lof att spendera dig en
liten storm igen, när du minst anar det.
Det är också kärlek — en evig omväxling,
men aldrig varaktig hvila — aldrig ändlös storm.
— Eller skall jag vara liafvet och du ett
moln som drifver långsamt fram öfver himmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
