Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. De sanna kristnas saliga frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer synder hos sig, än de mest troende kristna - utan hans tröst
och berömmelse är denna, att Kristus lidit döden för oss syndare,
att han är rättfärdig af tron d. ä. af nåd. På denna grund
borde wi ju med rätta hafwa en beständig och orubblig frid, och
säga: Jag är i mig sjelf alla stunder wärd fördömelsen, men
uti Kristus alla stunder ren och rättfärdig, ja, täck och älskelig
för Gud; "ty wi äro täcka gjorda i honom, som kärkommen är".
Jag tröstar blott på det, som gäller för alla, för de största
syndare; ty Kristus har sannerligen i sin död försonat hela werlden
(2 Cor. 5), werlden, werlden, icke blott de trogna; jag wet
ju, att också de ogudaktigas synder äro i hans blod afplanade,
att de otrogna dö icke egentligen för sina synder, utan för otron;
huru skulle jag då wåga underlåta att tro? Jag är ju åtminstone
en del af werlden, jag är ju åtminstone försonad och köpt
i Kristi död, hurudan jag ock är; den trösten skall djefwulen icke
taga ifrån mig. - Wisst äro mina synder förskräckliga, många
och swåra, så att jag wäl wore wärd att aldrig få hafwa en
glad stund; men hwad skall jag göra, när ändå Kristus war så
nådig och tog mina synder på sig och led döden för mig,
syndare, då wågar jag icke misströsta, wågar icke låta bli att
tro och glädjas; då will jag icke wara så oförskämd, att jag
skulle säga, att Kristus och hans bittra marterdöd betyder mindre
än jag och mina synder. Wisst äro mina synder stora och
grufliga, men emot Guds Sons blod äro de ändå blott som små
droppar emot wida hafwet. Och jag är dock sannerligen icke
döpt till mig sjelf, att jag skall bestå i min egen rättfärdighet,
utan jag är derföre döpt till Kristus, att jag skall wara iklädd
honom och hans rättfärdighet (Gal. 3: 27). Om Gud wille
tillräkna synderna, ho kunde då blifwa beståndande för honom?
Wi kunna ju icke swara honom ett emot tusende. Men då hela
Guds evangelium wittnar, att Gud just derföre gaf sin Son för
oss till en försoning, så wågar jag icke göra det till lögn.
Wisst känner jag annat i mitt hjerta och samwete; icke känner
jag der rättfärdigheten, utan twärtom synd och uselhet; wisst
fördömer mig mitt hjerta; men då Gud sjelf i sitt ord säger, att
samma synd och uselhet, som jag känner, är afplanad, betalt,
förlåten, så will jag dock låta Gud wara större, än mitt hjerta,
och en Gud, som icke ljuger. Hwad Gud gjort och sagt, är
mycket wissare, än hwad jag, arme, ser eller känner. Nu har ju
han likwäl icke blott försonat mig med sig i Kristi död och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
