Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafwen, kommen hit, köpen och äten; kommen hit och köpen utan
penningar och för intet, både win och mjölk" (som äro alla
evangelii wälsignelser) (Es. 55: 1). Märk: utan penningar och för
intet, d. ä. utan någon wår egen förtjenst eller wärdighet. Wi
må icke tänka att göra något köp med dessa wälsignelser genom
någon wår egen förtjenst; de äro fritt skänkta, det är, af nåd
och för intet, de måste ock emottagas såsom en fri skänk; det
behöfs intet mer, än att törsta efter dem. Hwarföre blef fariseen
förkastad (Luc. 18: 14)? Endast derföre, att han wille hafwa
egna förtjenster inför Gud. Han war religiös, rättfärdig, kysk,
nykter, och tackade Gud, att han gjort honom beqwäm härtill -
allt detta war wäl och rätt. Men han hade ock sin tröst i denna
sin fromhet, och derföre föredrog han densamma inför Gud såsom
en rättfärdighet och förtjenst, och wisade dermed, att han icke kände,
hwilken syndare han war, samt att han blott af nåd, genom tron
på Kristus kunde warda salig. Han öppnar sin mun inför Herren
och förswarar sin egen sak, ehuru Gud förklarar, att "hwar
mun skall tillstoppas, och all werlden skall för honom brottslig
warda" (Rom. 3: 19). Hwarföre blef publikanen rättfärdigad?
Wisserligen icke för några goda werk; han stod der twärtom
nedböjd af sina synder, fördömde sig sjelf och ropade endast på
barmhertighet.
När Guds Ande har öfwertygat en menniska, att hon är
ett wredens barn och stadd under Guds förbannelse (hwilket är
hwarje menniskas tillstånd, så länge hon icke med tron omfattat
Jesus Kristus), så blifwer hennes hjerta förkrossat öfwer sina
synder, och hon känner, hwad hon aldrig förr kände, att hon
har icke någon tro, och följaktligen lider hennes olyckliga hjerta
af otro. I detta tillstånd fortfara alla uppwäckta själar,
somliga en längre, andra en kortare tid, tilldess Herren werkar tron
hos dem; då äro de rättfärdigade, och då hafwa de frid med
Gud (Rom. 5: 1). De hafwa förlåtelse för alla sina synder;
ty detta är meningen af ordet frid (Luc. 7: 48, 50). Och när
wi genom tron iklädas Kristus till rättfärdighet, undfå wi ock
genom samma tro Anden till helgelse (Eph. 1: 13; Gal. 3: 14).
Nu börjar helgelsens werk wisa sig; nu hafwa wi wår frukt,
mer och mer, att wi heliga warda; nu är Guds kärlek utgjuten
i hjertat, genom den helige Ande (Rom. 6: 22; 5: 5); nu är
menniskan uppfylld med all fröjd och frid i tron (Rom. 15: 13);
nu fröjdas hon med osäglig och herrlig glädje (1 Petr. 1: 8);
och nu har hon Guds Ande, som wittnar med hennes ande, att
hon är ett Guds barn (Rom. 8: 16). Dessa ting äro
främmande, jag har swårt att tro dem, oaktadt allt mitt läsande,
bedjande och wakande; och hwar och en skall förblifwa obekant
med dem, tilldess han blifwit ett Guds barn i Jesus Kristus. -
Men wi gå widare: ehuru en troende själ warder mer och mer
helgad till ande, själ och kropp, har hon likwäl icke i denna
helgelse sin tröst, sitt hopp om himmelen, utan endast uti Kristus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
