Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
densamma bättre och friskare. Detta ädelmod rörde omsider den
andre så att han, förkrossad och kärleksfull, kom till honom och
förlikte sig med honom.- Ack! skola wi icke alla göra som dessa?
- Gregorius, biskop af Nazianz, i 4:de århundradet, blef en
gång förföljd med stenar ända till sin kyrka. Man förundrade
sig, att han icke med den strängaste bestraffning reste sig emot
denna gudlöshet; men han swarade: "Det är godt, när de onda
warda straffade, hwarigenom andra kunna bättra sig; men det är
ännu bättre och mer efter Guds wilja, att wi lida, ty de flesta
menniskor blifwa mindre bewekta genom ord, än genom gerningar.
Det ena tillbakahåller de gudlösa, det andra kommer dem
att blygas, ångra och omwända sig. Wi wilja derföre med
begärlighet omfatta ett tillfälle att öfwerwinna wåra fiender genom
godhet och leda dem till en sann kristendom, mera genom deras
egna samwetens bestraffning, än genom förnimmandet af wår
wrede. Wi wilja hafwa noggrann akt på oss sjelfwa, att icke
djefwulen öfwerrumplar oss och i hast beröfwar oss en stor fördel".
Grandet och bjelken.
Då de Egyptiska bröderna i Schete en gång efter slutad
gudstjenst började tala åtskilligt öfwer några andras fel och
oarter, teg den gamle priorn länge. Men hastigt gick han ut och
fyllde en säck med sand och lade den på sin rygg; men något litet
sand lade han i en korg och bar denna framför sig. På detta
sätt inkom han i församlingen. Bröderna sågo härpå med
förundran och frågade omsider, hwad han wille säga dermed? Han
swarade: "Säcken på min rygg är mina egna fel och synder, och
jag har derföre lagt honom på ryggen, emedan jag icke will se
på dem. Deremot bär jag mina bröders fel framför mig och
betraktar dem beständigt. Det bör, mina bröder, icke så wara,
utan jag skulle med rätta hafwa mina egna fel för ögonen och
dagligen bedja: förlåt oss wåra skulder". – När bröderna hörde
detta, togo de det till hjertat och sade: "Huru wäl lär du oss icke
salighetens wäg!"
Den gode herden.
Hwar jag går, i skogar, berg och dalar,
Följer mig en wän, jag hör hans röst;
Wäl osynlig är han, men han talar,
Talar stundom warning, stundom tröst.
Det är Herden god. Wäl war han döder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
