Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de stora, icke blott de fordna, eller de ogudaktigas, utan också de
trognas, också de närwarande. Huru skulle wi eljest kunna
hafwa frid, hwilket han, enligt profetens ord, welat genom sin
försoning åstadkomma (Es. 53:5); ja, huru wore han eljest en
fullkomlig Frälsare?
19. Huru kan en menniska, som får nåd att inse och tro
detta annat än blifwa helt upptänd af glädje och kärlek! Den
själ, som icke af sådan wår Herres Kristi kärlek blifwer tröstad,
måste nödwändigt ligga i en hård otro försänkt. Och det hjerta,
som icke af denna Guds kärlek uppwärmes och bewekes till genkärlek
och Frälsarens glada och williga efterföljd, måste nödwändigt
wara i otro, samt hårdare än stål, och må wäl förskräckas.
O, när den gudomliga kärleken gått så långt, att den utgifwit
sin ende Son, och Sonen blifwit en förbannelse för oss, för att
förlossa oss derifrån, och wi sådant weta, tro, bekänna, samt förnimma
Andens klappning på hjertat, men allt detta oaktadt fortfara
att följa naturen, lustarna, werlden - icke må man undra,
att Gud i helig wrede låter sådana föraktare fara; att de af
Anden öfwergifwas och lemnas åt djefwulens förtjusning, förblindelse,
förstockelse, till att ewigt, ewigt blifwa borta! Gud låter
icke gäcka sig! - Men detta är lätt att förstå.
20. Hwad som deremot är en swår hemlighet, är, att Guds
wrede också hwilar öfwer en hop allwarligare själar, som hafwa
nit om Gud, men dock aldrig wilja höra, hwad Gud säger, och
hylla Sonen, utan, i sitt allwarliga nit, med judarna förtrampa
hans blod - förwillade af diefwulen, rentaf sky för
tron, för försoningsnådens fulla annammande. De se snedt på
Kristi försoning, nåden och tron, och hålla läran derom skadlig
för deras bättring, allwarlighet, helgelse m. m. Att som en
syndare omfatta Kristus och i honom wara glad 0ch salig, anse
de antingen för en förmätenhet och säkerhet, eller för att draga
nåden till lösaktighet. De mena, att man bör tro så måttligt,
att lagen alltid måtte få regera i samwetet, att dess kräfwande
röst i samweret måste wara helgelsens rätta drifkraft. Gud öppne
deras ögon! All skrift wittnar, att allt det, som icke går af
tron, är synd; att fröjd i Herren skall wara wår starkhet;
att alla de, som med lagens gerningar umgå, äro under förbannelse;
att Kristus är oss gjord till helgelse. Swårt skall
dem blifwa förstå dessa språk; swårt att undkomma deras
dom. Emellertid få de gå i öknen. Sedan det goda landet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
