- Project Runeberg -  Pietisten / Sjunde Årgången. 1848 (EFS nyutgåva 1877) /
42

(1847-1851) Author: Carl Olof Rosenius, George Scott, P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Herren strider mot dem" (Es. 63:10); ty "mot de afwiga
ställer han sig afwig"; "men om de omwände sig till Herren,
så blefwe täckelset borttaget"; eljest skall domen i 2 Thess.
2:10, 11, fortfara. - Hwar ingen Frälsare är, der är icke heller
någon försoning. Israel har en stor försoningsdag, men ingen
Försonare. Gå om aftonen på den dagen förbi deras tempel
och hör deras ropande, det kan tränga genom märg och ben.
De ropa mot himmelen, men "himmelen är af koppar". De
hafwa templet fullt af ljus, men mörkt på frälsningens wäg.
Rökelsen doftar, men den rätta rökelsen fattas, bönen af
förkrossade och böjda hjertan; ty de wilja genom lagens gerningar
rättfärdiga warda. En den herrligaste gåfwa, Gud hade gifwit
detta folk, war lagen. Herrens lag war detta folks utmärkande
herrlighet. Moses är en trogen Herrens tjenare att föra folk
till Kristus; lagen är en tuktomästare till Kristus; en sådan
tuktomästare är en huld wän. Men sedan folket förkastat
Herren, som dem köpt hafwer, är lagen worden dess fiende, ja, en
wagnborg omkring dem, som wärre än kejsar Titi wagnborg
tränger dem på alla sidor, utesluter dem från nåden, från
barnens rättighet, från himmelen. De wilja blifwa saliga genom
lagen. Salig genom lagen blifwer blott den, som håller den.
Men nu kunna de icke engång hålla den i dess utwärtes
stadgar, mycket mindre i allt deras lefwerne, allraminst i hiertats
kärlek, som är lagens första och sista kraf. Lagen, som skulle
föra dem till Kristus, förer dem nu ifrån Kristus. Lagen är,
som sades, en wagnborg omkring dem. När de stå upp eller
gå till hwila, när de äta och när de dricka, när de gå ut eller
gå in, bittida och sent, äro de omringade af lagens stadgar.
Israel går liksom i jernklädning och jernkedjor, som tränga,
skafwa och såra dem på alla sidor. Och då är det icke nog med
Guds egna bud, utan i sin förblindelse skapa de sig ännu flera,
ty den, som börjar wilja bestå med lagen, får ingen gräns.
Deras rabbiner hafwa kommit så långt, att de ock uppkastat det
spörjsmålet, om man borde äta ett ägg, som en höna wärpt
på sabbaten. Korteligen: Lagen, som war dem gifwen till
gagn och ledning, är dem worden till en oändlig förwillelse.
- Huru lycklig är icke en troende kristen! Ju bestämdare han
fördömes af lagen, desto wissare blifwer han, att all salighet är
i Kristus, desto närmare sluter han sig till honom, desto friare
och saligare blifwer han: Sedan twingar honom Kristi kärlek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:17:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pietisten/1848efs/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free