Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o 8. "Waren brinnande i anden!" 94
rärra krafr på hierrar. De rärra krisrna haswa så mycken skröp=
ligher 0ch de falska krisrna hafwa mycker, f0m liknar der andliga
lifwer. De rätta krisrna kunna, anringen genonl 0waksamher,
0rders försummande 0ch försrröelse wara sömnakriga; eller är0
de neddragna i lagen 0ch err rrälakrigr skådande på sig sielfwa,
+hwaraf idel köld, hårdher, 0lusr 0ch allehanda kötrsligher åny0
uppresa sig h0s den4, så atr de är0 sör mennisk0ög0n renraf så=
s0nl asfallna 0ch andligen döda. Då kan den swaga gnisran a^
andligr lis hos dem wanligeu bl0rr derigen0m uppräckas, arr de
ånnu haswa err sinne, hwarigen0m de dock lida öswer sirr
rill-stånd, beklaga der 0ch önskade årerk0mma rill mera lis, rr0, kär=
lek 0ch krasr. Om sådana elända säger Herren icke, arr han
will urspy dem utur sin mun, uran rwärr0nl: ""En förbråkad rö
will iag icke sönderbryra, 0ch en rykande weke will iag icke ut=
fläcka"; "iag will sörbinda der sargade 0ch srärka derswaga"" 0. s.
w. Derenl0r är der andra krisrna, s0m lyfa n4ycker mera, sås0nl
srarka i nåden, kunna rala 0ch göra nlycker, kunna bedia0chrr0,
så mycker de wilia, är0 raska 0ch srin40diga 0ch för menniskoög0u
mycker nler +li^na kristna, ån de förra; men de är0 med
dersam-ma ganska nöida n4ed sig sielswa, icke bl0rr sör err rillfälle, uran
i allnlånher, är0 n4odiga och sria sör dessa bekynlmer öswer sig
fielfwa, s0nl de swaga krisrna dragas med. Och si, derra enda
är err besrämdr recken, arr der icke srår rärr rill med deras and=
ligher. Der må nemligen med a+llr annar wara hnru s0nl he^sr,
få är der i alla sall säkert, atr den kristen, som är nöid n4ed sig
sielf, son4 icke undersrund0n4 plägar bekynlras, ia, förskråckas 0ch
ängslas öswer sig siels, lltan har alltid lugn i det asseender, den
siälen är besrämdt sradd i den la0dieeiska lärarens liumhet. Man
ralar icke deronl, arr en krisren kan sör wissa rillsällen,
anrin-gen llnder mycken andlig förnöie+lfe eller under en rillfällig
slun4-nlerakrigher, wara mera nöid med sig; han sår årer snarr lika
stor sorg öswer sig 0ch är dock wanligen äswen midr under srör-
sra rröst 0e^ glädie i Krisrus åndå missnöid öswer sig sielf;derra
n4issnöie med sig sie+lf är således ändå der wanliga i en krisrens
lis. Så kan 0ck den liunln4e af en rillsällig grösre förseelse, helsr
onl denna fallir n4ennisk0r i ög0nen, bliswa sör rillsäller ledsen
öfwer sig, eller öswer den geruiugen, nlen är d0ck i allntänher
nöid med sig siels, stolr och 0bruten. Här är således arr gifwa
akt på, hwad f0n^ är en n^enniskas allmänna eller wanliga rycke
om sig. Derra är der recken, s0m Herren Krisrus l^är sranlsräller.^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>