Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 n:o 4. Loswa Herreu, min själ!
samwete, så att han ock nled bitter klagan yttrar: ""Mina syll=
der gå öswer n4itt hufwud; såsom en tung börda är0 denligför
fwåra w0rdna; iag går krokig och mycket lutad; hela dagen går
iag sorgsen^" n4. m^, sonl isynnerhet i b0tpsalmerl^a kan ses. Når
han nu för alla sina synder likwål fick förlåtelse af Gud 0ch den
sörsäkran, att Gud ännu war h0n0nl nådig 0ch l)ade h0n0nl kår,
0ch att ""så långt, som öster år ifrån wester, skulle hans öfwer=
trädelser wara ifrån hon0m;" fi, då kunde hans hiertaicke annat
än försmålta öfwer en sådan nåd; då kunde han icke annat än
innerligen å+lska 0ch tacka eu så barnlhertig Gud. Det war så=
ledes synd 0ch syndaförlåtelse, s0nl hade försmålt Daoids hierta
0ch giort h0nonl så brinnande. Davids lycka 0ch glådie bestod
så+ledes icke i hans helighet och fr0mhet, utan uti nåden 0ch för=
låtelsen för hans synder. Si, detta är dock den enda wågen
för alla lnenniskor, att få kärlek till Gud. Detta är iuft, hwad
Kristlls i Lu(^. 7 kap. sade, då syndersk(ln låg wid hans fötter
0ch twådde den4 n4ed fina tårar, kysste dem 0ch tork(lde dem med
fitt hufwudhår.. ""Den s0nl nlycket förlåtes, han älfkar mycket".
Det är bl0lt syndernas förlåtelse 0ch förwissningen deron4, s0m
kan göra ett menniskohierta rått lyckligt, warmt 0ch brinnande.
On4 en menniska 0ck tror allt, hwad skriften innehåller 0m Kri=
stus, 0ch tr0r det så wisst, att h0n kunde tusen gånger dö på den
tr0n, nleu icke kånner fina synder, utan går nöid o(h sielsbelåten,
så får h0+n af all fin tr0 ingen kärlek, ingen glädie, intet lif i
Gud, utan all hennes gudaktighet består bl0tt f kunskap 0ch
fromma iakttagelfer. Och åter, 0m b+lott en n4enniska så känner
fina synder, att hon till kr0pp 0(h siäl försmåktar, men icke har
fått tr0ns wisshet 0m förlåtelfe, så går ^0n lika kall 0ch död,
0nl hon 0ck arbetade fi.a till döds på sitt hierta, att böia det till
kårlel 0(h glådie. Här f0rdras alltid de twå ting, som skristen
förenat: bättriug och tro, eller fyudens öfwerslödande och uå=
deus öfwerflödande. Men då! O, hwilket nytt lif, hwilken fröid,
hwilken frid, hwilken brinnande ande, hwilken lust 0ch kraft till
allt heligt, när iag i n4in ftörfta 0wärdighet får den store Gu=
dens försåkrau: ""Dina fynder förlåtas dig, du får nåd för allt,
0ch du skall redan på i0rden lefwa i ett rike, der ingensyndskall
tillräknas dig, utan du skall i mina ög0n wara alla stunder täck
0ch behaglig!" Höreu det alla - det är 0fta sagdt, n4en måfte
idkeligen sägas, då det alltid förgätes - hörell: detta är den
enda wägen att blifwa både falig 0(h helig, att blifwa rätt=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
