Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o ^^. Wif^heien om syndernas förlåtels^. 83
oss, ån blott Kristus och i honom syndernas förlåtelse, hwarpå
wi allena knnna bygga och förlita oss. Då n4åste wi ståndigt,
alldeles arma, elåndiga, nakna, blinda och utblottade i oss sielfwa,
^nswepa oss i Kristus och hans rättfårdighet, och låta det allena
wara wår tröst och wår glädie, att wi hafwa syndernas sörlå=
telse och weta, att idel ewig, oupphörligt sortsarande sörlåtelse
råder öfwer oss (lllestådes, hwarhelst wi än äro, betåcker och om=
sluter oss, likasom himmelen. Såsom Luther säger: ""Wi skol(l
anse Krifti rike likasom ett skönt, stort hwalf, eller ett tåckelse,
kring alla sidor draget öswer oss, hwilket skyler och beskyddar oss
sör Guds wrede, ia, likasom en stor, wid l^immel, der idel nåd
och förlåtelse lyser och uppfyller werlden och allting, så att all(^
synder deremot knappast åro såsom en liten gnisla emot wid(l
hafwet; och sastän synden trycker, kan deu likwäl icke skada, utau
måste skingras som stost och bortsmålta för nåden". Nyböriare
i kristendon4en wilia wanligen söka någon tröst i deu wunn(l
föråndringen och förbåttringen eller de skänkta helgelsegåsworna,
oeh yrka^ så wäl hos sig sielswa som hos andra starkt på helgel=
sen ; men då de söka mer i dessa nådebåckar sin lust, ro och sör=
nöielse, än i källan, i Kristus sielf, eller mer wilia trösta sig
med sin helgelse, äu med synoernas förlåtelse, så bliswa de helt
torra oeh krastlösa och komma uti mycken oro och owisshet, eme=
dan de alltmer och mer se, att allt hos dem ånnu är så osull=
komligt; ia, om de slntligen bliswa rått sattiga i anden, före=
kommer det dem wål, som de knappt råtteligen giort börian^
Då komma de uti trängsel och weta osta sielfwa icke, hwad de^
skola döma om fig. På det att de nu icke må råka i sådan^
trängsel, i sådan torka, oro och owisshet, eller åtminstone icke så
långe der4lti stanna och taga^ skada, så måste de allt framgent
bliswa wid källan sielf och söka sin enda ro i Jesu sår eller i
syndernas förlåtelse och sätt(^ sitt hopp helt och hållet på nåden
- då förbliswa de lugna och wissa och behålla frid och kraft.
Eliest, om iag icke alltid anser mig i Kristus rättfärdig och rik=
ligen och dagligen, ia, stundligeu tror förlåtelse, så kan lagen
snart åter hos mig intränga och np^wåcka idel ångest och oro,
hwarigenom hela det kristna lifwet li^der och asmattas, och såle=
des äswen den fanna helgelsen uteblifwer - ty mårkom: äfwen
ester erhållen nåd och förlåtelse, då wi wisserligen skola och kunna
jaga ester helgelse (Ebr. I2: I4), måste förlåtelfen alltid wara
det förfta och allt gå genom förlåtelfe - såsom iu Herren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
