Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o 7. Om ett kristligt lefwerne. 9I
Gnds natur (2 Petr. I: 4), såsom skriften uttryckligen talar
Håras kommer, att wi icke kunna göra synd, såsom Johanne^
säger. Men fäga wi, att wi icke hafwa fynd, då bedraga wi oss^
fjelfwa (I Joh. I.. 8^, eller att icke en kristen, lemnad åt sig
fielf och åt dieswulen att sållas, kan öfwerilas af en så stark,
wåldförande begärelse, att han saller och stupar i spnd, ia, der=
under intet annat kånner, än ki^ttets kärlek till fyudeu - neka
wi detta, så sörneka wi skriftens tydligaste både ord oehexempel;
men det, som är mårkwårdigt och herrligt att skåda, är, att ell
^eswande kristen aldrig kan blifwa i fynden, göra fynd, d. ä.
^göra henne till sin wäg, sin ösning, hwilken han hyllar oeh sör=
swarar, utan så långe Guds säd bliswer i honom, är synden
hans plåga och sörskräckelse, och rättsårdigheten hans lust oeh
hans egentliga wåg. Faller han i synd, så saller han såsom uti
eld eller watten, der han icke får ro, förrån han blifwer derisrån
sörlossad. Tänk, en siål, som l^ar en sådan art, den må wål
l)eta död fyuden, han är förlorad sör syndaliswet, han duger icke
mer för syndens tienst, han bliswer eländig, om han sörsöker det^
(såsom man ser på David, Ps. 32: 3, 4), han kan aldrig såro
i synden mer, kan icke fo4fsara deri ; det år sörbi med hans syn=
datienst. Det war elf^ kristen, som sörstod detta förhållande och
sade till sin l)llstru: ""Är du wiss, att wår tienarinna är en werk=
^ig kristen, få behöswer du^icke wakta nycklarna; ty will hon tag(^
något, så låt henne försöka det! Hon skall aldrig wärre bliswa
risad, än genom sin egen synd, och skall snart återbära, hwad
du sörlorat. Kan hon behålla det, så bor icke Guds såd i henne.
Den son4 är södd af Glld, han kan icke synda; ty Guds säd
bliswer i honom."" – Men här må noga mårka^, att detta gäller
endast om sådana synder, som beståmdt och uppenbarligen åro^
synder, ty eliest skulle wi snart ester denna regel sördöma många
Guds barn, i sölie deras, att åswen bl(^nd dem, som wilia i allt
wara ordet nnderdåniga, deu ena anser för synd, hw(^d en annau
icke sörstått på samma sätt. Se Rom. I4 kap. - För det an=
dra, kan ock alltid sinnet befn4ittas och blicken sörwändas, till^
någon tid, utan att Herrens Ande ännu år helt wiken; ia, en
wiss sångenskap och tråldom under någou wiss synd inträsfar ock
alltid på de tider, då en kristen försiunker i ett mer la.aiskt wä=
fende och seende på sig fielf, som iu så osta händer, utan att
tron helt utsläckes. Men då trons sulla frid återkomnler, då
återkommer också krafteu och segren öfwer synden. Den åter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
