Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44(^ ^u spegel för hj
wi bemötas med otacksamhet, och n^är wi arbeta utan sramgång^
Rom. I2: ^, 8; Gal. 6: 3, 9.
2. Att man är flaswiskt ^ästad wid hwad man eger och
färdig att strida och hämn(^s, när något fråntages oss. 4 Eor.
6: 6, 7; Matth. 5: ^0.
.^. Att n4^n noggrannt hå^er akt på sfn wärdighet, på de
råttigl)eter oeh söretråden, son^^ wi tycka oss förtiena, samt kän^ler
sig ^ränkt eller sörnärmad, när nå.aon icke wisar o^ nog aktning:
och nppmär^samhet. (^sth. 3: 5, 6^; I (^or. I.^: ^, 5.
^. Att ^^^re^e oeh hämndlnst uppstiga hos oss, när n4an sör=
aktar eller sörolämpar os^. Lue. ^: 5^; Rom. I2: I9; Pred^
7: 9, I0.
5. Att wi icke tåla motsägelser, och att wi nppretas, när
wår wilia möter motstålfd. Efth. I: I2; I Eor. I3: 5, 7.
6. En dillp obenägenhet att nppoffra wår egen wilia och
underkasta oss en annans. Denna känsla är isynnerl)et ho^^ wisfa
så stark, att onl de bloft n^ärk^, att man will i något asfeende
leda dem, detta redan är tillräckligt att reta dem till motstånd.
Eph. 5: 2I; I Petr. 5: 5.
7. En otåli.ahet sör tillrättawisning, eller att man icke will
låta strasfa sig m^d en sörebråelse. Ordspr. I2: I; kap. I5: I0.
^. Hög(^ tankar on4 wårt e.aet omdöme, wårt eget ty(^e,
och en obenägenhet att gis^a ester sör en annans^ en^ lust atl
^errska oeh att så allt i^nrättadt ester wårt eget sätt. Ordspr^
3: 7; kap. ^2: I5; Rom. I2: ^^, I0; Phil. 2: .^.
9. Förtrytsamhet ösfoer ^tt klandras, äs^en när wi sör=
tient det; oeh en ^iupt kränft känsla as wårt osörskyllda lidande,
när wi blisn)it mi^tänkta sör något, hwartfll wi icke warit skyl=
diga; en lust att sörswara sig och n)eder.aälla. Ordspr. I6: 2;
kap. 30: I2, I3; Ebr. I2: ^^; I Petr. 2: ^20.
10. En obenägenl)et atf fördöma oss fielswa och^ aft tillstå
sel eller misstag, oe^) detta äswen i småsa^er; ett ihärdigt sast=
hållande wid det, som wi en gång påftått. Job II: I-^;
Ordspr. I^: I6; Jae. 5.. I6.
11. Föi^domar emot dem, som icke tycka om oss, eller som
haswa sagt oss wåra sel, motstått wår e^enwilia eller hinrat
någon wår sördel, wårt nöie, wår beqwämligl)et. 2 Ehrön. 16:
7-I0; Ordspr. I5: I2, ^^I, ^2; Mare. 6: I7-19.
12. Begär ester menniski^^rs beröm, ester ära och utmär-
kelse. Matth^^ 23: 5-I2; Joh. 5: 44; kap. ^^2, ^2, ^^.
13. Att wi söredra.a(l de storas .aunst, sör deras rang, rike-
dom oeh inskytandes skull^. Ordspr. I^: 6; Jae. 2: 2-4;^Rom
I2 I6
14. Att wi bemöta andra med wånskap sör egen sördel
och will werkligt: tnaka på si^t hjeria, bör sysselfä^ta si^^ en ftuud med hwarje
särskild pttn^t, slå :upp de citerade ^^pråken o^ tala ^erom m^d en wän -
och framför allt med Herreu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
