Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i rockfickan, ty han hörde steg till vänster om sig.
Och han stannade, ty af rädsla kände han ingenting
då det gälde. Ja, värkligen, det kom någon, ett frun-
timmer, en ung jänta . . . Albin smålog åt sig själf.
Men han var trött och sträfvade nu med all fart
till stationen, där det dyra bondhotellet låg, som tog
2: 50 för en säng och 15 öre för ett rått ägg . . .
Bakom honom raskade stegen emellertid också på
och snart var jäntan framme vid hans sida, häl-
sande ett vänligt «god kväll«.
— God kväll, hvart skall ni traska så sent? . ..
— Hem till mor! vi bo här nere. Jag såg er
vid gården och jag tyckte vi kunde ha sällskap
neråt . . . Men hvarför går ni så fort — jag är
trött af mjölket och har förresten släpat hela dagen.
— Hå, nog kan jag gå saktare . . .
Albin mönstrade noga sin följeslagarinna. Först
rann det på honom att flickan kunde vara «oäkta«,
en karl således, men det långa mörka håret, kin-
dens rundning, barmen, vristen i träskon och höf-
ternas sakta vaggning under gången skingrade alla
misstankar . . . Det var en söt flicka, som kommit
till honom under almarnes och kvällens skugga och
han var ung och hon var ung och båda voro fria
— åtminstone han . . .
Hvad under då om han fann det nöjsamt att
gå långsamt och byta ord med jäntan, spörjande
om allt hvad han behöfde veta om Jämmerdal och
dess patron!
Allt saktare blef gången — snigeln kunde kon-
kurrerat! —, allt glädtigare samspråket . . . Och
däraf blef hon varm samt knäppte upp blusen, så
— 39 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>