Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jan, men ändå inbitet envist. . . Han frågade dem
om så mycket uppe från vagnkorgen och de sva-
rade i klunga med skallande ja eller nej . . . Då
det var slut och hurraropen dånat blef det åter
öfverläggning.
— Ni mins ju edert löfte då ni på eder egen
begäran och ansvar öppnade sträjken? . . . Om
det så än varar ett år . . . Äro allasamman med i
fortsättningen?! . . .
— Ja, om bara fruntimmerna, så . . .
— Hva? . .. Fattas det er något, flickor? .. .
— Nähäj, hvem säger det. Vi ha aldrig haft
det så bra i vårt lif. Det är kaffe dagen i
ända ...
— Någon annan som är trött? . . .
— Åh, de skulle väl skämmas, sa Pål Anders-
son och blickade sig ikring. Men mörkret tillät
ingen sådan granskning.
På den bestämda frågan om fortsatt strid skal-
lade emellertid ett enhälligt «ja«, som dånade ut i
natten . . . Och det låg framtidsjubel i arbetare-
sången som följde, äfven om takten var något klen
och intonationen skrällig . . .
Märran stod förspänd och redaktören knäppte
sin långa rock, den han själf döpt till titeln «häst-
bytarkappa« , . . Farväl och tack för i kväll och
lita på oss och välkommen tebaks, ljöd det i långa
rader . . . Hattarne svängde då märran traskade ut
på byvägen . . . Där räckte en ung flicka fram sin
hand mot den bortfarande och de båda skakade ett
kraftigt näftag med hvarandra.
— 68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>