Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det kan ni slå er i knäna på, att hade inte kvin-
folket kommet, så min själ hade Rosmalm gjort ett
par tre kullerbyttor till . . .
— Bravo, Åke! skrek Julius och alla de andra
stormflinade.
«Ja, ser ni, hvem kan väl hjälpa alla olyckor,
som hända här i världen. I alla fall fick allt min
käre Rosmalm betala skadan, som unghästarne gjort,
slutade Åke Hans sin berättelse med ett torrt grin.
— Du är ändå en hyfvens karl, Åke, och tack
ska du ha för du upplåter lokal för oss . . . Apropå,
den här sandbacken på andra sidan järnvägsspåret
kan du väl sälja för hyggligt pris. Vi få allt skaffa
oss ett föreningshus när vi komma så långt . . .
— Backen får ni, påga, och det för billigt pris;
där växer ju bara tisslor ändå, medgaf Åke och
strax var Julius framme med ett lefve för värden.
Hurrat stoppade dansen i dagligstugan; arbe-
tarne reste sig och bjödo «god natt« . .. Snart var
det tyst och stilla i Åke Hans’ stuga . . . Klockan
hade hunnit till ett på morgonen, men redan kloc-
kan fem började den andra dagens id på nytt.
Då steg mor Åke Hans upp och stack eld under
kaffepannan, ty äldste sonen skulle ha sig en kopp
innan han drog åstad till plattgården på dagsvärke.
På morgonen, då Härjaren tog farväl, sporde han:
— Nå, är Åke ledsen för han fick lämna ar-
rendehemmanet?! ....
— Inte så värst ... Se, aldrig ha Snabelsjö
arrendatorer redt sig vidare bra. Hvad de förtjenat
de första åren, det har grefven och hans förvaltare
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
