Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Vaksamhet och strid (38—50) - 39. Den levande roten eller »Sen till, att ingen försummar Guds nåd»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
som äro på jorden, boleri, orenhet, lusta, on</
gärelse och girigheten, som är avgudadyrkan. Och
åter: Avkläden eder den gamla människan med
hennes gärningar.
Huru detta tillgår, är på ett levande sätt
åskådliggjort i bilden. Videbusken är syndafördärvet, fritt
växande så länge en människa lever främmande för
Gud. Det fina, sköna gräset, som växte upp efter
buskens borthuggande, är den frid och glädje, som
erfares i den andliga trolovningens första tid, då
själen sjunger sitt innerliga: "Guds barn jag är.
Ack, saliga ro och glädje!" Det är den återställda
paradisglädjen i jämmerdalen, det är himmel redan
på jorden.
Ack, att det alltid kunde förbliva så! Men sol
och regn komma över roten. Djävulen och världen
kasta in sina kastbränder, eller frestelser till de gamla
synderna, genom ögon, öron och våra övriga sinnen
och, innan man vet ordet av, hålla dessa gamla
synder på att skjuta upp på nytt. Där råkar du
säga ett ont ord, där ett osant. Där frestas du att
vara mindre ärlig. Där skjuter upp en
högmodstanke likt hos lärjungarne, där en otuktig begärelse,
där en begärelse till girighet, där en frestelse till
vrede, till otålighet o* s. v. Och ser du nu icke
upp, har du snart hela videbusken igen.
Vad är nu att göra? Jo åter fram med den
yxa som borthugger, nämligen Guds nåd> såsom
det hette: Se till, att ingen försummar Guds nåd9
att ingen bitter rot må skjuta upp. När du blir
tröstad av Guds nåd och kan tro dina synders
förlåtelse i Jesu blod samt har hopp om evigt liv, då
svänges yxan, då Ijungar och blixtrar det över
busken, då avhuggas de nya telningarne. Och så
på nytt och åter på nytt. Enda utvägen för dig,
om du vill undkomma den bittra roten, är alltså,
att du aldrig försummar Guds nåd, aldrig övergiver
nådens medel, såsom ordet, bönen, den heliga natt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
