Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Guds folks trygghet (56—60) - 56. Dykarne eller »Jag lever, och I skolen leva»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
röret, eller att uppstigandet vid givet tecken icke
är hindrat, så vore dykaren dödens säkra byte.
* *
Här är en träffande bild av ditt läge, du som
blivit en ny skapelse i Kristus. Läget är likt
dykarens i djupet. Det är emot hans natur att vistas
under vattnet bland döden och förruttnelsen. Så
tillhör du redan efter din nya natur den övre
himmelska världen och dör ifrån den närvarande. Ty
det finns en stor, hög, fri, ljus värld med himmelsk
livsluft, där Gud bor i härlighet.
Men där är du icke ännu, utan går här, likt
dykaren omgiven av ett för din ande främmande
element, synden och de av henne besmittade tingen.
Stundom kännas förhållandena här lika klibbiga och
avskräckande för en vaken ande, som tingen äro
för dykaren i djupet. Ofta fylles du av fruktan och
ångest och rycker, att så tala, i det snöre, [-som]för-binder-] {+som]för-
binder+} dig med den himmelska världen. Du suckar
och beder: "Ack Jesus, tag mig upp till dig. Jag
kväves annars och förgås." Och liksom dykaren
genast skulle lyftas upp till ytan, om han icke hade
tyngderna under fötterna, så skulle din ande fara
ditupp, vore han icke bunden av kroppen härnere.
Men du måste lida ännu en tid, innan du får
avlägga den tunga rustningen och fara dit hem för att,
såsom aposteln säger, vara med Kristus. Då äntligen
skall du få andas ren, himmelsk livsluft i djupa drag
och slippa att mera stiga hit ned.
Liksom dykaren lever under sin vistelse i vattnet
av den luft, som föres till honom uppifrån, så lever
även du av den livsluft, som strömmar ned från
den upphöjde Kristus genom anden. Han sade till
de sina, när han var färdig att lämna dem: Jag lever,
och I skolen leva. Så ofta du håller på att kvävas
till din ande och ropar upp till honom, nedsänder
han en ny fläkt av evighetsluft, att så tala, och du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>