Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Bön och tillbedjan (75—78) - 75. Redo till flykt eller Alltid bedjande i anden - 76. Den stumme tiggaren eller Vad är det att bedja?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
nämligen aposteln: Gud, som rannsakar hjärtan, vet
vad andens sinne, egentligen mening, är, ty efter
Guds behag manar anden gott för de heliga. O,
nådefulle Gud, vet du även vad vi mena eller vad
vårt sinne är i sådana stunder! Ja du gör det.
Gud vet vårt hjärtas tankar, mening, längtan och
diktan i sådana stunder långt bättre än vi veta det
själva. Såsom David betygar: Herre, du
uttrannsa-kar mig och känner mig. Evad jag sitter eller
uppstår, vet du det. Du förstår mina tankar
fjärran ifrån. För oss själva är hjärtat ofta
outrann-sakligt och därför outrannsakat, men Gud utrannsakar
det. Och vad Gud finner såsom en andens önskan
och mening i hjärtat, det uppfyller han. Ty anden
manar gott för de heliga efter Guds behag. Det
är en överenskommelse mellan fadern och den
helige anden, när han sändes ned i ett människohjärta,
att han där icke skall mana eller väcka suckar om
annat än sådant som är behagligt för Gud. Och
fadren förbinder sig då å sin sida att alltid höra,
nådigt upptaga och fullborda de suckarne. Vi
kunna sålunda veta, att vi hava de böner, som vi varje
stund bedit eller framsuckat.
76
Den stumme tiggaren
eller
Vad är det att bedja?
I en stad i England hade polisförbud utfärdats
mot allt tiggande på stadens gator. Gjorde någon
det, skulle han tagas i fängsligt förvar.
En dag såg man en ytterst eländig man gå
genom gatorna. Ansiktet var djupt tärt av lungsot.
Han darrade av hunger och utmattning. Paltorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>