Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- X. Om förtal, och huru bemöta det? (79—82)
- 80. Hyenorna eller Huru möta en belackare?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Emellertid voro de oss en verklig plåga. Och,
huru mycket vi annars tyckte om djur, kunde vi
aldrig förlika oss med dem.
* *
*
Kunde man icke vara frestad tro, att detta stycke
skrivits endast för att avbilda, huru en vaken kristen
har det bland skvallrare och förtalare? Så
fullkomligt lika äro skvallrarne med de närgångna, stinkande
och orena hyenorna.
Hyenan är rysligt glupsk. Hon är genast framme,
så snart hon vädrar något att uppsluka. Vad detta
är, gör mindre. Ruttna as tyckes hon mest älska.
Därför gräver hon även upp liken på kyrkogårdarne.
Är icke detta likt en skvallrare eller ännu hellre
en skvallerkvinna? Föga lust har en sådan att tala
om det rena, heliga och goda hos andra, men
däremot en brinnande åtrå att taga reda på och föra
omkring allt som är orent, såsom oenighet och
synder i äktenskapen, syndafall i otukt, mord, kiv,
ränker, trätor, rykten om andras ekonomiska
obestånd och dyl. För sådant kan mången annars rätt
svag man eller kvinna ila som den unge pilten.
Även gamlas skrynkliga anleten skina för några
ögonblick upp, så ofta de få höra eller tala om
dylikt. O vilken skändlig last! Näst dryckenskapen
och otukten kan man knappast tänka sig något mera
förnedrande för en människa. Tänk då människor,
särskilt gamla, vilka ofta äro slöa för allt’gott och
heligt, få liksom nytt liv så ofta de få höra eller
tala om andras onda gärningar eller — ännu värre
— med sin mun få göra andras goda gärningar till
onda! Må Gud i nåd väcka oss alla, båd^ män och
kvinnor, först och främst alla troende, till helig
fruktan för detta onda.
Många Guds barn, i synnerhet i deras första
tid, göra sig mycket bekymmer över att de icke få
vara i fred för skvallrare. Och så giva de sig ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:18:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/piltibet/0252.html
