Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Om förtal, och huru bemöta det? (79—82) - 81. Den tillslutna sjön eller Tystnadens gåva - 82. Hans Priem eller Det kristliga stillatigandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
man hör dig- väl (då du omtalar det onda) och aktar
därpå, men hatar dig likväl. Har du hört något,
låt det dö med dig, så har du ett roligt samvete,
och du brister ju icke sönder därav." Ja låt det
dö med dig. Men, o min Gud, vem av oss
handlar så!
Det tänkvärda med skvallrets eller det tanklösa
talets synd är, att man glider in däri nästan utan
att veta det Ingen avser gärna på förhand att
förtala, och dock gör han det inom några ögonblick,
därest han icke noga vakar över sin tunga, binder
henne så att säga. Davids ord äro här tänkvärda:
Jag vill akta på vad jag görf så att jag icke
syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min
mun. Just det är medlet: tygla tungan, tygla
munnen genom den vaksamme helige anden.
Nu, om vi veta detta, lyckliga äro vi, om vi
ock göra det. Trofaste Gud, hjälp oss därtill!
82
Hans Priem
eller
Det kristliga stillatigande!.
Följande liknelse eller lärodikt stammar från de
gamla. Bland andra har Rosenius anfört henne i
äldre Pietisten, varefter jag här anför den.
Hans Priem var en kristlig forman, som hade
en okuvlig benägenhet att mästra och klandra allt
som han fann galet, och detta var icke litet.
Han blev insläppt i paradiset men på det
uttryckliga villkoret, att han skulle tiga vad han
än såg.
Nu fick han se två änglar, som buro en stock,
men icke med ena änden före utan på tvären, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
