Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4G
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON
fosterländsk sak med ord som väcJca. Han medger att under
en" så lång och hård kamp som varat i en människoålder,
hade väl kunnat falla ord som voro för skarpa eller som
kunde misstydas.
Den norska högern hade förvrängt hans ord och kallat
honom lättfärdig, hycklande, lögnaktig, hatfull och
uppviglande och det hade svenska högerpre3sen icke försmått
att ta upp. Han ber andra svenska tidningar att återge
vad han sagt. »Har de stundom gjort mig Uret, saa kan
det ikke skade en Gang at gjøre mig Ket.»
I ett otryckt brev skriver han 1892: »Her er bare
herlighed og mod i vænstre. Enten faar vi vort, og da gaar
vi straks videre eller vi faar det ikke, og da gaar der en
lystig agitation (bl. a i skikkelse af mig) utöver lannet for
opløsning af hele greja! Vi kan ta alt vi vil i lovform. Gir
de os ikke konsulatsaken, rent Aag o. s. v. sä gjør vi det
til lov og tre gange gjentaget, er det der traass konge,
højre og Svensker. Og under den lange kamp er vi — hvad
som er det afgjørende — biet kvit al løgn.»
En häftig strid utspinner sig med vännen Hedlund och
ett ideligt presskäbbel om konsulatsaken och egen norsk
utrikesminister pågår mellan länderna. Ett välvilligt tal
av professor Hjärne, som vill ge Norge sin rätt, avsticker
mot de eljest i Sverige vanliga talen.
I ett tal 1892 om konsulatsaken säger Björnson att
meningen är inte att löpa bort från ett kompaniskap, men
så fort regering och storting bli ense om att
gemensamheten skall upplösas, då först börjar förhandling om saken
med Sverige. Inom unionens ram skall man lämpa sig
efter Sverige, men inte så att intrång göres på
själv-bestämmelserätten.
På sommaren 1892 tar Björnson kraftigt till orda för
fredssaken och håller stora fredstal däri han uppmanar präster
och lärare att uppta fredssaken och att förkunna sin vilja genom
valen: »saa der kommer ligesom en vældig Bølge og skyller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
