Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
JREDRIKA BREMER
olycksfall. Det förekom mig, som om en hop folk skull©
bli ihjälslagna med mig, som jag hade att svara för. Men
sedan denna kompositionsfeber var över, var även min
dödsfruktan borta, och sedan och nu tycker jag, att en
stilla död här och i min väns1 armar vore mig ljuvlig
och kär.»
Alla manuskript sändas till Böklin, men hon förbehåller
sig att inte ett ord får ändras annat än grammatikaliska
fel eller misskrivningar: »Ingen karl-hand, om den än
tillhörde en Plato eller Cicero eller själva apostelen Paulus,
kan förändra fruntimmersbrev eller -uttryck utan att
vanställa dem.» Hon ber Böklin »enständigt», att intet ord
eller uttryck må ändras: »Gör det icke... om du icke vill
göra mig riktigt olycklig», skriver hon. »Ser du! Jag vet
nog, att vad du gör är det allra rättaste; men mitt eget
slarv passar ofta bättre min sort än en annans riktighet...
Jag tillstår, att just det självsvåld, den inkorrekthet, som
finnes i livliga och natursanna... fruntimmersbrev ha ett
eget behag för mig. Nådigaste Böklin! förlåt — ett
fruntimmer!»
När Nina kommit ut, och hon ser tillbaka på den,
finner hon stora fel, men vill ändå inte ha den oskriven.
Hon hade gått till arbetet för att »leta sig fram i öknen
och vattna någon försmäktande planta och bjuda
vandraren en vederkvickande dryck», skriver hon.
Nina får emellertid en omild kritik som kommer som
en »obehaglig störtsjö» över henne »... då lade sig en
klippa på mitt bröst»; men när hon blev ensam, drog hon
upp gardinen i sitt fönster; »där ute var månsken och
jordens snöklädda gestalter, och himlens stjärnor och
skyar stodo lugna och förklarade. Då uppgick inom mig
en stark känsla av livets rikedom, och jag knäböjde i
glädje och tackade Gud, att han var så stor, så rik, så
1 Grevinnan Sommerhjelm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
