- Project Runeberg -  Pionjärer / Om kvinnosakspionjären Fredrika Bremer /
94

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

FREDRIKA BREMER

sorgsen ut — en skugga bland skuggorna», och hon själv
kände sig »obeskrivligt trött» och ingalunda hågad att
som, furstinnan vaka om natten i gravkyrkan. Det dröjde
t. o. m. några dar, innan hon gick dit.

Den heliga graven liksom »pilgrimernas åthävor» ge
henne »mera ämne för undran än för andakt». Ingen högre
ande lever där, men tusentals pilgrimer göra korstecken
och »kyssa stenar och beläten, och tro sig därmed ära och
tjäna den gudomlige, som ville dyrkas i anda och sanning»,
skriver hon.

Med livligt intresse studerar hon de arabiska kvinnornas
förhållanden och gör besök i några harem, där hon genom
sin tolk samtalar i religion med kvinnorna. Hon frågar om
de tro att kvinnor kunna komma till paradiset och får till
svar: »Jo, men inte till det högsta.» På frågan vad de
tro, att man sysselsätter sig med i paradiset, svarades
»med att göra besök hos sina vänner». Läsa kunde de inte,
men många visade i tal och svar ett gott förstånd. :>Det
är mig klart», säger hon, »att med uppfostran till frihet
och kristendom skulle de kunna bliva lika med Europas
bästa bildade kvinnor. Desto större är den synd, som
kvarhåller dem i sminkad förnedring, i andlig fångenskap,
och desto rättvisare är det straff, som kommer över ett
folk, vilket ej i kvinnorna vet att akta människosläktets
mödrar. Straffet är, att folket själv hemfaller till förnedring
och upplösning. Huru kunna dessa kvinnor, nej dessa
människoslavar, uppföda ett fritt, självmedvetande, till högre
mål framåtgående folk? Där familjen hemfaller under den
•huslige despoten, och husfadern blir envåldsherre, kvinnan
blott ett husgeråd, en tjänarinna för nöje eller nytta, där
hemfaller folket under envåldshärskare, och därmed under
slaveriet och döden — så framt det ej förmår spränga sin
fängslande puppa. Första steget därtill vore att befria
kvinnan... Detta är en livsfråga för alla österlandets folk,»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pionjarer/bremer/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free