Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Barndom och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harriet Beecher-Stowes världsbekanta bok »Onkel Toms
stuga». Denna fängslande bok blev översatt till alla språk
och bidrog veterligen i mycket väsentlig grad till att
negerslaveriet i Nordamerikas sydstater blev avskaffat.
Eldad av denna bok skrev den unge Dunant också med
stor energi böcker emot negerslaveriet både i Amerika och
i mohammedanska länder, vilka gjorde verkan i Frankrike.
1857 skrev han en studie över Tunis med särskild hänsyn
till slavfrågan.
Vad han senare skrev 1875 om förhållandena i Sansibar,
Madagaskar, Övre Nilländerna och Egypten föranledde
bildandet av »Alliance Universelle de l’Ordre et de la Civilisation»
med underavdelningar i Frankrike, Belgien, Tyskland och
Amerika.
Alliansens antislaverikommitté, i förening med den
brittiska antislaveriföreningen, tillställde de europeiska
regeringarna ett memorandum som hade till följd
sammankallandet av en konferens i Bryssel, där slavhandeln i Afrika
fick dödsstöten.
Man anser, att utan Dunants förarbete Afrikas ärkebiskop,
kardinal Lavigérie, icke kunnat trots påvens stöd nå det
stora målet, slavhandelns upphävande i Afrika.
Henry Dunant säger att förutom hans mor ha tre kvinnor
haft den största betydelse för hans utveckling. Dessa tre
voro Harriet Beecher-Stowe genom sin nyss nämnda bok,
miss Florence Nightingale och kväkerskan mrs Elisabeth
Fry.
Florence Nightingales hjältemodiga samaritgärning i
Krim-kriget 1854 inspirerade honom i högsta grad. Hennes mod
att trotsa alla faror och lydande krigsministerns uppmaning
ila till den avlägsna krigsskådeplatsen åtföljd av 37
behjärtade kvinnor för att ge sina landsmän, de hjälpbehövande
sårade engelska soldaterna, sitt bistånd och hela sin oändliga
offervilliga kärlek, denna storslagna, absolut självuppoffrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
