- Project Runeberg -  Pionjärer / Henry Dunant ; En mänsklighetens välgörare /
35

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Genèvekonventionen 1864. Den första internationella konvention

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V. Genèvekonventionen 1864.

Den första internationella konvention.



                                “Det ges säkerligen intet verkligt

                                framsteg i mänskligheten, intet verk

                                av allmän kärlek till nästan, vars

                                triumf inte har köpts med lidanden och

                                bedrövelser för en djärv och uthållig

                                men snart glömd banbrytare.“

                                                        Henry Dunant.

Nu gällde det att få ett bindande beslut i
neutraliseringsfrågan och beträffande det internationella igenkänningstecknet.
Härtill fordrades ett folkrättsligt fördrag undertecknat på en
internationell diplomatisk kongress av därtill befullmäktigade
officiella regeringsombud. En sådan inbjudan kunde
naturligtvis inte utgå från privat håll utan måste utfärdas av
något lands regering.

Dunant begav sig genast ut på resor för att undersöka
regenters och ministrars mening om en dylik kongress. Han
började i Paris där kejsaren satte honom i förbindelse med
sin utrikesminister, vilken ställde sig villig till förslaget
liksom kejsaren var. Med ministern samrådde Dunant om vilka
stater som borde inbjudas. Ministern blev förskräckt när han
trodde meningen var att inbjuda alla tyska småstater, men
lugnades när endast alla kungariken och storhertigdömen voro
påtänkta. Att Brasilien och Mexiko samt Amerikas Förenta
stater inbjödes väckte intet motstånd. Däremot var ministern
så avgjort emot att de Sydamerikanska staterna skulle
medtagas att Dunant fogade sig i hans önskan därvidlag.

Men i ett var Dunant obeveklig nämligen i fråga om
platsen för kongressen som ministern nödvändigt önskade förlagd
till Bern medan Dunant ville ha sin födelsestad Genève,
därifrån tanken hade utgått. Och därvid blev det.

Redan i de sällskapliga sammanträffandena under den
statistiska kongressen i Berlin hade Dunant framkastat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:19:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pionjarer/dunant/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free